Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den som antager problemets samtidiga och lika lösning på flera
håll, har icke bildat sig ett riktigt begrepp om
boktryckarekonstens väsen.
Johan (Henne) Gensfleisch zum Gutenberg tillhörde en
ansedd patricierslägt, men om hans ungdom är så godt som intet
med visshet bekant. Man har antagit att han var född i Mainz
1397 och att hans anfader var Friele Gensfleisch, gift med Else
zum Gutenberg.[1] År 1411 lemnade familjen Mainz och vistades
sedan i Strassburg.
Om Gutenbergs verksamhet i Strassburg är heller nästan
ingenting med säkerhet kändt. Det mest omskrifna grundar sig
på en af de handlingar om Gutenberg, hvilkas anförda form man
har stora skäl att misstänka vara tillkommen mera i följd af
missförstådd patriotism än af sanningskärlek. Då man 1740
skulle fira tredje hundraårsfesten, ville äfven Strassburg gent
emot Mainz stärka sina bevis för att boktryckarekonsten var
uppfunnen inom dess murar, och borgmästaren Jakob Wenker
framkom med en rådsdom från den 12 dec. 1439, och fem år
senare fann Schöpflin vittnesförhören till denna process. Häraf
skulle framgå, att omkring 1435 Andreas Dritzehn uppsökt
Gutenberg och anhållit att denne måtte inviga honom i någon af de
konster, med hvilka han sysselsatte sig. Gutenberg gick in härpå
och afslöt en öfverenskommelse med Dritzehn om »stenpolering».
År 1437 skall Gutenberg träffat ett ytterligare aftal med Hans
Riffe om att göra speglar, hvilka man, i anledning af en 1439
förestående vallfart till Aachen, hoppades med fördel kunna
afsätta. Gutenberg skulle hafva två och Riffe en tredjedel af
behållningen. Då Dritzehn fick kännedom härom, påyrkade han
att äfven upptagas i denna affär, och Gutenberg öfverlät
slutligen åt honom den ena af sina två andelar. Senare erhöll
Andreas Heilmann ena hälften af Dritzehns andel. Hvarje
deltagare skulle betala 80 gulden till Gutenberg.
Då vallfarten till Aachen blef uppskjuten till 1440, beslöto
delegarne att förnya aftalet och utvidga verksamheten äfven till
andra ämnen. Aftalet skedde sommaren 1438 och afslöts på fem år,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
