- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
12

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UGUTENBERG UCH FUST. PETEN SCHÖFFER.

tryckeri i Bamberg är osannolikt, ty att en person skulle börjat
med ett sa väl utfördt tryckarbete och sedan endast kunnat
astadkomma så underhaltiga saker, som hans senare tryck visar,
är icke gerna möjligt, utan synes det som om samme tryckare,
som pabörjat den under Gutenberg, sedan fortsatt tryckningen
under Pfisters ledning.

Den 36-radiga bibeln omfattar 881 blad eller 1762 tvaspaltiga
sidoör, i allmänhet falsade i lägg om 5 ark, och är i regeln bunden
i tre band. För initialerna äro tomrum lemnade: de ritades och
malades sedan af illuminister. De första arken visa i tekniskt
afseende ännu osäkerhet, trycket är härdt, registret icke godt,
och äfven andra fel äro märkbara; den senare delen är bättre
utförd, troligen beroende på, att arbetarne under verkets fortgäng
vunnit större öfning och skicklighet. (Tafl. 1.)

Genom antagandet att Gutenberg tryckt den 36-radiga bibeln,
kan man förklara dels Gutenbergs sysselsättning efter ankomsten
till Mainz, dels orsaken till att Fust var benägen att försträcka
penningemedel. Att Fust icke skulle haft stora betänkligheter,
om GGiutenberg kunnat förevisa ett sädant tryck som början af
denna bibel, är ganska naturligt. För att Gutenberg skall hafva
tryckt denna bibel talar äfven den fullkomlighet, hvarmed sedan
den 42-radiga bibelm framträdde. Ett sädant tryck förutsätter
ärsläng öfning och stor erfarenhet, större än tryckningen af en
donat eller dylikt kunnat gifva.

Efter föreningen med Fust företog (Gutenberg tryckningen
af den +42-radiga bibeln.! Någon annan hjelp än
penningeförsträckning kunde Gutenberg icke hafva af Johan Fust, som
var jurist, men dennes broder JAKoB var guldsmed och kunde
troligen med sin konstfärdighet som gravör och gjutare vara till
nytta vid det nya företaget. Nägon synnerligt stor roll mätte
han dock icke spelat, ty han omnämnes blott i förbigaende. En
skicklig medhjelpare erhölls emellertid 1453 i PETER NCHÖFFER,
född i Gernsheim mehHan 1420 och 1430. Något närmare om
dennes familj och ungdom är icke bekant.? Till Mainz synes han
hafva kommit 1450 eller 1451, sannolikt för att blifva sättare,
ehuru han, invigd i konsten, snart synes hafva egnat sig ät
gravering. Huru vidt hans verksamhet sträckte sig, kan icke
be
! Också kallad dex Ma:zarinska, emedan det första exemplaret upptäcktes i
kardinal Mazarins bibliotek.

2 Det har anförts, att han som student skulle uppehållit sig i Paris och der
1449 skrifvit en bok. Detta är troligen ett misstag; möjligen skulle han kunna
hafva varit der såsom afskrifvare och rubrikator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free