Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 / 14 (1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pergament som på papper. De på pergament tryckta exemplaren
äro smyckade med briljanta initialer med guldsirningar; de på
papper tryckta hafva omvexlande röda och blå initialer.
Sättningen visar här god öfning, raderna äro likmätigt utslutade,
hvilket dock skett genom förkortningar, så att man t. ex. i midten
af raderna finner non men i slutet nō, allt efter som rummet
medgifvit. Trycket är mönstergillt och registret noggrant. Det
visar, såsom vi redan påpekat, på förut vunnen erfarenhet och
öfning i tryckning. (Tafl. 2.)

Fig. 3. Gutenbergs Katolikonstilar. 1460.

Gutenbergs verksamhet strax efter skilsmessan från Fust är
icke bekant. Härom föreligga dock två skilda berättelser. Den
ena vill veta, att Gutenberg i en doktor Konrad Humery i Mainz
fann en ny förlagsgifvare.[1] Den andra och mest sannolika
berättar, att Gutenberg begifvit sig till Strassburg och der upprättat
tryckeri tillsammans med Mentel, men dock snart återvändt till
Mainz. Här tryckte han, ehuru hans namn ej finnes utsatt, 1460
den berömda första upplagan af Joannes de Janua: Summa quæ
vocatur Catholicon, en foliant af 373 tvåspaltade blad, tryckt med
nya stilar, hvarå som prof slutstrofen här meddelas (fig. 3). Början
bildar en latinsk grammatika i fyra afdelningar (64 blad),
hvarefter följer ett latinskt lexikon. Typerna synas vara noga
efterhärmade handskriften, och här förekomma flera ligaturer än i andra
verk från denna tid. Slutskriften (kolophon), hvars fyra sista rader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>