Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATRISER. GJUTINSTRUMENT.
larne intrycktes. Dessa blymatriser måste för hvarje gjutning
inpenslas med fin kolstybb eller pimsten, på det metallen icke
skulle förbinda sig med matrisen; denna höll dessutom knappt till
60 goda gjutningar och måste då bytas om. Häraf kan man förstå,
att gjutningen skulle gå långsamt. Sedan SCHÖFFER börjat
gra
vera stämplar af stål, kom han äfven snart på den tanken att
inslå dessa i koppar, och derigenom erhöllos bättre och varaktigare
matriser; nu blefvo bokstäfverna skarpare och gjutningen gick
hastigare. Blymatriserna undanträngdes dock icke helt och hället
härigenom, men de
be
gagnades hädanefter
en
dast till stilar, hvartill
icke stålstämplar funnos,
såsom titellinier och större
bokstäfver eller annat,
hvaraf icke många gjut- — NJStEOrpPYS SNe
ningar behöfdes. = Stål- ,f;.:éé SÅ
s r".. %& ..Å*
stämplar och matriser voro xp....e SS
SN
ännu ganska dyra,! hvar- ,:—x!;& Ö
för blymatriserna helt och R N
hållet förkastades först då
galvanoplastiken började
användas i stilgjuteriets
tjenst.
Trots dessa
förbättringar blef gjutningen dock
fortfarande mindre god till
följd af gjulinstrumentets
bristfälliga beskaffenhet,
men en längsamt och sorg- Fig. 6. Stilgjutare. Träsnitt af
fälligt arbetande mästare JOba: Amman: 1508.
öfver sitt instrument kunde dock åstadkomma rätt goda saker.
En teckning af JoBst AMMAN från 1568 (fig. 6) visar oss en
stilgjutare, sittande framför en låg ugn, i hvilken gjutpannan är
nedsänkt. Bredvid gjutaren stär skålen med färdiga typer, å hvilka
gjuttappen ännu är qvar. På en hylla finnas sikt, degel och
gjutinstrument. BSikten tjenade otvifvelaktigt till att finsälla sanden,
hvaruti de stora bokstäfverna götos; om äfven de mindre stilarne
! Tryckeriet i Ripoli köpte 1478 af guldsmeden BENVENUTO stämplar till tre
stilsorter, deraf två antiqva och en gotisk, för 110 lire, och betalte 1477 till JOHANN
PeTERS från Mainz 10 goldgnulden för matriser till en romersk stil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
