- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
24

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STÄMPELSKÄRARE. KÅGELSYSTEM.

ännu götos i sand, är icke kändt. Gjutinstrumentet afviker icke
så litet från det nu begagnade; fjädern, som håller matrisen,
saknas, men deremot finnes å sidan ett hål, i hvilket endera
matrisen instacks eller ock jerntråden låg, som väl i så fall äfven
tjenade till att utdraga stilen. Denna afbildning är dock öfver
ett hundra år yngre än uppfinningen; hvad under denna tid hade
ändrats är icke bekant. Att gjutinstrumentet senare var af
messing synes framgå af det ofta vid omnämnande af typer begagnade
uttrycket »gjutna i messing», ty att man härmed skulle mena
messingstyper är otänkbart. Då kostnaderna för ett
gjutinstrument voro rätt stora, så är det föga troligt att ett särskildt
instrument fans för hvarje stilsort, utan var det sannolikt
inrättadt så, att det kunde omställas så väl för höjd som kägel.

Handeln med matriser kom snart till stånd, hvilket bevisas
deraf, att precis samma stilar förekomma å skilda, ofta långt ifrån
hvarandra belägna ställen. De första stämpelskärarne bestämde
icke sjelfva stilens snitt, utan sökte endast att åstadkomma en
efterbildning af den skrift, som renskrifvarne i handskrifna verk
begagnat. Detta får icke anses som en förfalskning, man vågade
helt enkelt icke afvika från den herskande smaken. Liknande
finner man ännu i dag vid de för orientaliska språk afsedda
stilarne, vid hvilkas gravering svårigheten hufvudsakligen ligger
deri, att alla omvexlingar i handskriften noga måste efterbildas.
De första stämpelskärarne måste i följd häraf göra en stor mängd
ligaturer, då handskriftens förkortningar skulle öfvergå i tryckets
typer. Då bokskriften i skilda länder var olika, blefvo äfven
de första trycktyperna olika. Tyskarne, från hvilka boktryckarne
utgingo, sökte att i Italien och Frankrike införa sina typer, men
detta lyckades endast för en tid i Frankrike, sedan antogs
romerska stilen äfven här.

Ett kägelsystem fans icke i 15:e årh. Stilarnes dimensioner
berodde helt och hållet på egendomligheterna i det föreliggande
manuskriptet. De första försöken att bringa kägeln i system
skedde i England i sista hälften af 17:e årh., då den engelska foten
blef det normalmått, hvarå skulle gå ett visst antal rader, men
graderna sins emellan öfverensstämde icke. I Frankrike uttänkte
FOoURNIER ett system efter pariserfoten, delad i bestämda enheter,
kallade punkter; detta system jemkades af FRANGOIS Å MBROISE
Divot. I Tyskland blef först 1879 ett bestämdt system antaget
genom H. Bertuonp, hvilken förfärdigade ett normalmått för
Didots system, som numera småningom antages.

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free