Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRYCKPRESSENS FÖRBÄTTRING. SÅTTMASKINEN.
ändlös form, d. v. s. i rullar af flera meters längd och i önskad
bredd. Lord STANHOPE bygde 1800 den första jernpressen,
hvarigenom möjliggjordes tryckning af ett helt ark på en gång, och
dessutom trycket blef jemnare; snart följdes denna af nya,
förbättrade konstruktioner. Samtidigt ersattes bollarne för färgens
uppdragande på formen af elastiska valsar, hvilka fördelade
färgen hastigare och jemnare på stilen. Ett större steg framät
togs genom den af Könia 1810 uppfunna maskinpressen. Den
29 nov. 1814 kunde »Times» förkunna, att den utan hjelp af
menniskohänder var tryckt på en sådan maskin, som levererade
1100 ark i timmen. Denna arbetsförmåga blef genom Königs
senare förbättringar höjd till 2000 ark. Maskinpressen blef snart
vidare fullkomnad och äfven inrättad för tryckning af flera färger
på en gang, hvarjemte HANSEN uppfann sjelfmottagare för arken.
Med den spridning, som tidningarne hade fätt, tillfredsstälde dock
icke heller denna press de stora fordringar som gjordes på
hastigheten, och denna kunde här icke ökas, da man var beroende at
en persons förmäga att hinna lägga i pappersarken. AUVER hade
redan gjort försök att inbespara iläggare och trycka med papper
i langa banor, men denna idé erhöll praktisk användning först
sedan HoE i st. f. det vågräta fundamentet spände typformen på
en cylinder och bygde cylindermaskinen. Från denna utvecklade
egaren af »’Times», WALTER, rotationsmaskinen, som trycker 12,000
ark på bada sidor i timmen. Med maskinen förenades sedan
fuktmaskin för papper och falsmaskin, så att tryckaren endast
behöfver hafva uppsigt öfver pressens gäng. I nyare tiden har
rotationsmaskinen inrättats äfven för bok- och illustrationstryck.
Blefvo pa detta sätt inga kostnader sparade för att gifva
tryckmaskinerna den största möjliga arbetsförmåga, så bygde å andra
sidan amerikanarne små maskiner, efter det sätt hvarpå de sättas
i rörelse kallade »trampmaskiner», hvilka endast kosta nägra
hundra kronor och göra det möjligt för en arbetare att trycka
600—1000 aftryck i timmen.
Äfven sättarens produktion har man sökt föröka genom en
sättmaskin, och sedan SörREnses 1854 uppträdde med en sadan,
hafva en stor mängd försök gjorts, deraf flera lyckats till hälften,
d. v. s. med sättningen; atfläggningen af stilarne har deremot alltid
mött svärigheter, och förr än äfven detta problem blifvit löst, torde
sättmaskinen icke finna allmännare användning. Emellertid är
den dock redan i sitt nuvarande skick till nytta, isynnerhet för
tidningar, der stor hastighet fordras under jemförelsevis kort tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
