Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GRAFISKA KUNSTERNA.
För böckers illustrerande började under 1600-talet träsnittet
undanträngas af kopparsticket, hvilket i sin tur fick lemna rum
för den af Å. SENEFELDER 1796 uppfunna litografien, som hastigt
vann utbredning och från början troget följt boktryckeriet,
hvarför också de båda konsterna på flera ställen idkas tillsammans.
Efter grundandet af »Penny Magazine» 1832, och utgifvandet af
»Illustrated London News», »L’Illustration» 1842 och »Illustrirte
Zeitung» 1843 har träskärarekonsten gjort oerhörda framsteg och
levererar konstverk, som mäta sig med kopparstick eller de 1820
uppfunna stälsticken. Det xylografiska färgtrycket, som började
med Congrevetrycket, är bragt till högsta fullkomning och kan
täfla med miniaturmålarnes alster. Kemitypi lemnar billiga
teckningar, och medelst zinketsning i förening med fotografti
åstadkommes trogna kopior af hvarje original och i önskad storlek för
boktryckspressen. Guillocheringsmaskinen och pantografen utföra
teckningar, som i liknande jemnhet icke kunna af menniskohand
ästadkommas. Kopparsticket, befriadt från allmänt arbete, lemnar
mästerverk af konst för böckers smyckande; heliogravyr
reproducerar gamla och nya stick troget efter originalet, och ljustrycket
mångfaldigar den omedelbara fotografiska bilden. Det sväraste
problemet, som ställes på de grafiska konsterna, att trycka
värdepapper så att efterapning omöjliggöres, löses genom dessa konsters
samverkan med hvarandra, men få ana hvilken sorgfällighet mäste
användas för tryckningen af de papperspengar, som gå genom
deras händer.
Under det genom dessa uppfinningar många större tryckerier
förvandlats i polygrafiska institut, har å andra sidan i
Nordamerika med dess oinskränkta press- och näringsfrihet, dess sinne
för det praktiska och blick för det lättast till mälet ledande
sättet, i de stora städerna redan delning af arbetet äfven inom
boktryckeriet egt rum; der finnas officiner, som endast verkställa
sättning och stereotypering, andra som blott trycka o. s. v., och
derigenom hafva de undvikit många omkostnader, som tynga på
t. ex. ett tidningstryckeri, der en dyrbar press med lokal,
drifkraft och betjening måste underhållas för ett par timmars arbete
om dagen.
Den utveckling, som boktryckarekonsten på senare tiden tagit,
berättigar till den förhoppning, att den skall fortfarande gå framåt,
och på denna bana följa henne våra varmaste välönskningar.
—r — sis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
