- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
51

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYSELAND: URACH, WIEN.

garnityr initialer. Hans mästerstycke är första upplagan af ett
Missale i folio och vidare Halberstadts Breviarium i 8:0, 1495.
Magdeburgs xylografier från denna tid äro mycket framstående.
Nu märkes här FABERS tryckeri, der Magdeburger Zeitung tryckes.

I Urach tryckte 1481 Konrap Fyner. Här ifrade friherre HANS
UNGNAD VON SONNEGG, hvilken såsom anhängare af Luthers lära
måst lemna Österrike, för att utbreda den nya läran i Krain och
anlade derför ett tryckeri, sedan han lyckats få graverade
glagolitiska typer, och tryckte 1561 med dessa ett kroatiskt Abedarium
och en katekes. När typerna för de slaviska språken ej räckte
till, trycktes på italienska språket. Efter Ungnads död 1564
förföll tryckeriet; typerna togos efter slaget vid Nördlingen och
skänktes af kejsar Ferdinand till Propagandans tryckeri i Rom.

I Wien trycktes 1482, dock utan namn och dato, hvarefter
intet spår af konsten finnes förr än 1492, då Jou. WINTERBURGER
från Kreuznach här tryckte A. Flacci Persij Satire; men äfven
härå finnes ej tryckarens namn utsatt, endast af typerna kan
man sluta sig till att trycket är af Winterburger. Först 1493
förekommer hans namn på ett ceremoniel, »Begencknus
Kaiserliches Maistat», efter Fredrik III. Kejsar Maximilian gynnade
mycket Winterburger och tillät honom att föra den kejserliga
örnen.! Han förtjenade också uppmuntran, ty han tryckte
kostbara verk och icke endast för Wiens lärde utan äfven från andra
städer. Han dog vid hög ålder 1519. HrEronymus VIEToR började
1510 att trycka tillsammans med Singriener, men fortsatte snart
ensam. 1528 kallade han sig »Typographus Regius»; han var
berömd för sina grekiska typer och begaf sig 1531 till Krakan,
der han dog 1546. JouH. SINGRIENER, 1519—45, var en god
stilgjutare, tryckte utom tyska och latin äfven franska, grekiska
och hebreiska; han utsatte 1522 för första gången tryckort, år
och namn på titelbladet. Hans tryckeri fortsattes af hans söner
MartrHävs och JOHANNES. Här förekomma vidare JOHANN VON
GHELEN, som började 1672 och egde stora språkkunskaper, fick
1678 privilegium som k.k. italiensk hofboktryckare och 1703 å
tidningen Posttäglicher Mercurius. Han dog 1724. JoHANN THOMAS
TRATTNER, 1748—98, hade inom kort 34 pressar, 5 filialtryckerier
(1 Agram, Pest, Innsbruck, Linz och Triest), bokhandel på 8
ställen och 18 boknederlag i olika städer. Hans stilgjuteri var
på sin tid äfven mycket framstående. Han upphöjdes 1764 i

! Härmed torde dock icke förstås ett adligt vapen, utan endast ett
tryckarmärke (se noten sid. 42).

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free