Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND:!: FRANKFURT A. M., WITTENBERG.
måg GEORG WESTERMANN grundade 1845 eget tryckeri, som är
kändt såsom ett mönster af ackuratess och prydlighet. Han var
den förste som i större skala tryckte zinkhögetsade kartor i
maskinpress. Han dog 1879. D:r JoHANN HEINRICH MEYER
grundade här 1834 Journal fir Buchdruckerkunst, det första och länge
det enda typografiska fackbladet i Tyskland. Han dog 1863.
Frankfurt a. M. erhöll sitt första tryckeri 1531 genom CHRISTIAN
EGENOLPH, en bildad man, som underhöll en liflig skriftvexling
med Melanchton och andra lärde. Han levererade intill 1555
hnufvudsakligen latinska upplagor, hvilka, likasom hans tyska bibel,
äro mycket sorgfälligt utförda. Äfven hans stilgjuteri var
berömdt. SIGISMUND FEYERABEND var en framstående boktryckare och
utöfvade en storartad verksamhet, isynnerhet genom tryckning af
illustrerade verk. CHRISTIAN WECHEL hitkom från Paris och tryckte
här till sin död 1554. Äfven hans son ANDREAS hitkom 1573 och
ådagalade stor sorgfällighet vid korrekturläsningen af sitt tryck.
Hans son JoH. WEcHEL tryckte från 1583 och efter honom fortsatte
arfvingarne. På sista tiden märkas här B. DonporF & C. NAUMANN
genom konsttryck, isynnerhet värdepapper. Stilgjuteriet har här
framstående representanter; så öfvertog BENJAMIN KREBS 1839
Andräska boktryckeriet och stilgjuteriet, deri han förut var
delegare, för egen räkning. Boktryckeriet öfverlät han 1848 till sin
son för att sjelf uteslutande egna sig åt stilgjuteriet. Han dog
1858, men hade redan året förut öfverlåtit affären åt sin måg
HERMANN PoPPELBAUM. Stilgjuteriet eger 15,000 stålstämplar och
120,000 matriser samt är särskildt berömdt för sina frakturstilar.
JoH. CHRISTIAN BAUER fullkomnade sig i England som
stämpelskärare. Återkommen till Tyskland graverade han en mängd
vackra stilar och var så produktiv, att han vid sin död 1867
efterlemnade omkring 10,000 egenhändigt graverade stämplar; firman
är ännu känd för framstående verksamhet och eger 20,000
stålstämplar. DRESSLER började 1828 stilgjuteri tillsammans med RosTt- .
FINGERLIN och öfvertog det 1841 ensam. Han utmärkte sig för
vackra frakturstilar, förbättrade gjutmaskinen och införde den
franska kägeln i Tyskland. 1853 öfverlemnade han gjuteriet till
sin kompanjon MereEr, och 1858 öfvergick det till firman FLInscH,
hvilken, i besittning af stort kapital och under ledning af MiICHAEL,
upparbetade det till Tysklands största gjuteri, hvilket eger 100,682
stålstämplar och 188,233 matriser.
-Wittenberg erhöll stadigvarande tryckeri 1509, då Jom.
GRUNENBERG här nedsatte sig och fortsatte till 1522. Lotters söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
