Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN: ROM, VENEDIG.
tryckarnes antal ökades nu hastigt. 1516 inrättade påfven Leo X
ett eget tryckeri, TYPOGRAPHIA VATICANA, i Qvirinalen för en
kostnad af 40,000 goldgulden, och till föreståndare härför kallades
DominIco Basa från Venedig. Sixtus V tillökade detta tryckeri
med typer för främmande språk, och Clemens VIII anförtrodde
ledningen deraf åt AtLpvus Manvtius d. y. I följande århundradet
öfvergick tryckeriet till CONGREGATIO DE PROPAGANDA FIDE, det
romerska missionssällskapet, stiftadt 1622 af Gregorius XV, och
försågs med orientaliska stilar, graverade af den berömde
stämpelskäraren STEFANO PAoLINo. Ett annat äfvenledes berömdt tryckeri
grundlades af kardinal Ferdinand af Medicis, der 1593 A vicennas
verk trycktes med arabiska typer. Då kardinalen blef storhertig
af Toscana, kom denna TYPoGRAPHIA MEDICEA till Florens. Under
1700-talet fans i Rom endast ett stilgjuteri: det vaticanska.
Till Venedig kom 1469 Jon. DE SrPmA (från Speyer) och
började med att mästerligt trycka Ciceros bref. Mycket
uppskattad är äfven hans Plinius och en upplaga af Tacitus, som
dock möjligen härrör från hans efterträdare. Hans typer närma
sig antiqva; han använde punkt, komma och frågetecken, och
i Tacitus förekomma arabiska kolumnsiffror. Dogen Pasquale
Malipiero uppskattade hans förtjenster så högt, att han
tilldelade honom uteslutande privilegium som tryckare inom
venetianska området. Af detta privilegium, som endast var personligt,
drog han dock icke stor nytta, ty han dog redan 1470. Hans
broder Jou. VENDELIN DE NPIRA fortsatte tryckeriet och tryckte
mäånga eleganta upplagor af klassikerna och den första italienska
bibeln. Han förenade sig med JoHAN DE CoLontA, 1471—1487,
som åter förenade sig med NIConLAus8 JENSON, en skicklig fransk
myntgravör, hvilken på direkt föranstaltande af konung Karl VTII
i Frankrike sändes till Mainz för att lära den nya konsten, hvilket
äfven lyckades. Han vände dock icke åter till Paris, utan begaf
sig till Venedig, der han 1470—81 verkade som en af de
berömdaste stilgravörer och boktryckare. Han insåg genast den
stora användbarheten af den romerska stilen, men äfven bristerna
i för handen varande mönster. Han afhjelpte de sistnämnda, gaf
stilen afrundning och frambragte de vackra »latinska stilar», som
hastigt vunno erkännande och användning.! För att följa tidens
! JEN8Ons stil kallades först den venetianska (characteres veneti); i de
italiengka stilprofven heter den Jlettera antiqua tonda. Ttalienarne bibehöllo namnet
antico; i Tyskland och nordliga Europa kallas den antiqua, i Frankrike
be
nämnes den romain eller droit (den upprättstående), i Holland romeyn och i
England roman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
