- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
62

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ITALIEN: VENEDIG.

von Werdenbergs uppmaning till Augsburg, der han verkade till
1516; ätminstone finnes efter denna tid intet spår af någon hans
verksamhet. Vidare tryckte här tysken Jou. LuCILIUS SANTRITTER
1480—5389, italienarne OCTAVIAN Scotus 1480–1500, och A NTONIO
STRATA 1480—389, samt fransmannen PIERRE MAUFER 1480—386.
1494 uppträdde här en typografisk stjerna af första rangen:
ALpus Prus Manurtius, en lärd man, synnerligt väl bevandrad i de
orientaliska språken, hvilken anlade tryckeri för att lättare kunna
göra de gamla klassikerna kända. Genom sin verksamhet
öfverflyglade han alla sina samtida yrkesbröder, och under sitt förnamn
Aldus fortlefver han hos efterverlden i de mycket uppskattade
»aldinska tryckem. Han lät gravera 9 garnitur grekiska, 14
antiqva och 3 hebreiska, samt af FRANCESCO DA BOoLOGNA, som
äfven graverade en stor del af hans öfriga stilar, den första
kursiv-stilen! (fig. 19), i början dock endast gemena bokstäfver;
versalerna begagnades af antiqvastil. 1501 tryckte han den första
upplagan af Virgilius med denna stil, samt erhöll derå 10 års
privilegium, efter
hvilD ijg;,dexeq; omnes fludinen quibws araa meri: — ken tids utgång den,
såQuig; nowasalitis nonnullo fermne frugos. som särdeles omtyckt,
Quiqs fatis Largum coelo demetntis smbrcm. eftergjordes på flera
stälT os adeo,quem mox quefint hebimva deorim — 1en. Hittills hade man
vanligen tryckt böckerna
i samma format som det,
hvari handskrifterna förekommo, eller i folio; den svårighet vid
studierna, som detta format förorsakade, gaf Manutius anledning
att utgifva Virgilius i ett mindre format, liten oktav (enchiridii
forma), hvilket beqväma format sedan upptogs af andra.
Manutius hade omkring 1500 i sitt hus stiftat en liten akademi (Aldi
neacademia), hvars till trettiotalet uppgående medlemmar till stor
del bodde hos honom. Här blefvo handskrifterna kritiskt
granskade, rensade frän falska läsarter, befordrade till tryck och
noggrant korrigerade. Honom har man att tacka för första upplagan
af 28 grekiska klassiker, och sjelf utgaf han en grekisk grammatik,

Fig. 19. Manutius kursiv-stil. — 1501.

! Kursivstilen är en efterhärmning af den romerska kanslistilen, cancellaresca
romana cursiva, och som förebild för den först graverade skall Petrarcas handskrift
hafva tjenat. I Tyskland och de skandinaviska länderna har denna stil bibehållit
namnet kursiv, i Frankrike, der man med kursiv betecknar skrifstil, erhöll den
namnet ifalique, men kallades äfven penche (emedan den lutar, i motsats till droit,
den raka antiqvan), och i England ttalic. Då äfven denna stil var tagen ur de
handskrifna böckerna, hvarvid läsaren var van, trycktes i början dermed hela verk,
men snart tog den kraftigare antiqvan ut sin rätt och kursiven började användas
endast till inledning och noter, samt slutligen blott som utmärkande stil till antiqvan.

62

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free