- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
73

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRANKRIKE: PRESSLAGSTIFTNING.

riernas egare skadeslösa; 1811 faststäldes denna skadeersättning
till 4,000 francs för hvarje indraget boktryckeri och antalet af
de tillåtna höjdes till 80. De nya patenten bevisade dock icke,
att boktryckaren äfven var kunnig i sitt yrke. 1812 erhöll
polisministern rätt att förbjuda äfven censurerade böcker, men
utgifvaren kunde i dessa fall begära skadeersättning.

Den pressfrihet, som restaurationen medförde, erhöll redan
från början en betydlig inskränkning, i det att 1814 bestämdes
att skrifter under 20 blad skulle vara underkastade censur, och
samma år förordnades att boktryckare, som blef dömd för
förseelse mot lagen eller reglementet, gick förlustig sitt patent.
1817 infördes censur för alla journaler och 1819 borgen, som för
dagliga tidningar i Paris blef 10,000 francs och för periodiska
blad hälften. Med införandet af borgen blef pressen öfverlemnad
i börsens händer. Borgen skulle göra censuren umbärlig, men
redan några månader derefter blef den i följd af
Karlsbadkongressen åter införd. Under de följande åren utkommo en
rad af förordningar, som voro för boktryckaren sämre än
censuren, då de gjorde honom ansvarig för skrifternas innehåll
och hade till följd att flera boktryckare dömdes till böter eller
fängelse. 1830 utlofvades pressfrihet; förseelser häremot skulle
dragas inför de edsvurne, och borgens belopp förminskades
betydligt; men då tidningarne begagnade sin frihet till att angripa
regeringen, inträdde snart skärpta bestämmelser. En lag af 1835
bestämde att angrepp mot statens säkerhet skulle straffas med
10—15,000 francs böter och fängelse. Efter Ludvig Filips
störtande från tronen 1848 började den provisoriska regeringen sin
verksamhet med att upphäfva alla domar för pressförseelser, men
förbjöd på samma gång en mängd skrifter, som utgåfvos utan
angifvande af författarens och boktryckarens namn. Samma år
upphäfdes lagen af 1835 och tidningsstämpeln afskaffades. Denna
pressfrihet varade dock icke länge. Efter juniupploppet indrogos
11 tidningar, och då Napoleon blifvit president, började han
med tidningarnes undertryckande, hvartill begagnades soldater,
hvilka togo sitt uppdrag så allvarsamt, att de äfven förstörde
sjelfva tryckerierna. 1849 förbjöds kolportering, och 1850 infördes
åter borgen för tidningar; vissa artiklar skulle vara undertecknade
af författaren, och tidningsstämpel påbjöds. Sedan Napoleon 1851
blifvit kejsare, ålades tidningarne att förevisa öfverheten
korrekturafdrag. 1852 stadgades att för utgifvande af periodiska skrifter
måste tillstånd erhållas, stämpelskyldigheten utvidgades,
borgens
78

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free