- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
95

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NEDERLÄNDERNA : GEN’T, UNAÄRLEM.

titelbladet som inuti ramar med blommor och blad förekomma.!
I Gent tryckte ÄRNOLD ÖESARIS (ÅREND KEYSERE) Guil. Episc.
Parisiensis Liber dictus Rhetorica divina.

Haarlem erhöll 1483 sin första boktryckare i JAKoB BELLEART,”
som tryckte med typer från Gerhard Leeu och fortsatte till
1486, hvilket sistnämnda är JAN ANDRIESZOEN tryckte, men med
utnötta stilar. Lftel att en lfmg tid hafva varit utan tryckeri







! Dessa or mmcnt blefw i Frankrike kallade vignettes, emedan de först bestodo
af vinrankor, en benämning som sedan bibehållits för alla mindre utsirningar.

? Bland de länder, som velat tillegna sig äran af boktryckarekonstens
uppiinning, har Holland varit det som längst kunnat göra Tyskland äran stridig. Först
genom holländaren Å. VAN DER LINDES De Haarlemsche Costerlegende, 1870, hafva
äfven Hollands anspråk tillintetgjorts. Hollands anspråk framkommo först i medlet
af 1500-talet samt upptogos och utvecklades af en holländsk författare ÅDRIANUS
JUNIUS (DE JONGHE) i en latinsk beskrifning öfver Holland, som 1588 utkom i
Leyden under titeln »Batavia». Han berättar, att 1440 bodde i Haarlem en viss
Lourens Janszoon Coster. Då denne en dag promenerade i skogen utanför staden,
hade han roat sig med att af bokbark skära bokstäfver, hvarmed han tryckte några
rader på ett papper för att tjena till förskrift åt hans barnbarn. Han hade
sedermera först uppfunnit en tjockare och varaktigare svärta och derefter tryckt hela
blad med bilder och bifogad text. Den första på detta sätt tryckta bok hade varit
Speculum humanw salvacionis (Salighetsspegeln). Sina trätyper hade han sedermera
utbytt först mot sådana af bly och sedan at tenn. Hans affär blomstrade och växte.
så att han måste skaffa sig medhjelpare. Bland dessa hade befunnit sig en viss
Johannes, och denne hade julmatten brutit sig in i tryckeriet, packat ihop stilar
och verktyg och med sitt byte tagit till flykten. Han hade först begifvit sig till
Amsterdam, derifrån till Köln och slutligen till Mainz, der han öppnat tryckeri.
Märkvärdigt nog hade Coster af denna motgång blifvit så modfäld, att han cj
längre brytt sig om att fortsätta sin indrägtiga handtering. Det stilförråd, som
tjufven lemnat qvar, hade blifvit nedsmält till ett par större vinkannor, hvilka,
säger Junius, »ännu i dag finnas i det Lourenska huset». Berättelsen säger han
sig hafva hört af gamla trovärdiga personer, isynnerhet aft sin lärare Claes Gael,
hvilken som gosse känt en åttioårig bokbindare Cornelis, som i sin ungdom
arbetat på Lourens tryckeri.

Uppfinningen tillskrifves dock två skilda personer med namnet Coster. Junius
och hans anhängare mena en ljusstöpare och värdshusvärd Lourens Coster, som
lefde i senare hälften af 15:e årh., medan andra dermed mena en rådman och
värdshusvärd Louwerijs Coster, som lefde i förra hälften af samma sekel. Men
hvilkendera personen man än håller sig till, hafva de dock år 1440 icke kunnat
göra ens någon upplinning. Den scnarce afled nämligen 1439, således ett år innan
han skulle hafva gjort den namnkunniga promenaden i Haarlems skog; den förres
lit infaller mellan 1436 och 1483, hvadan han skulle hafva varit fyra år, då han
skar barktyper åt sina barnbarn. Också har man på senare tiden frångått Junius’
årtal 1440 och i stället antagit 1423 som uppfinningsår, hvilket dock icke
upphjelper saken. Bokbindaren Cornelis, som i sin ungdom skulle hafva arbetat på
Costers tryckeri, och hvars utsago ligger till grund för hela berättelsen och på
samma gång för Haarlems anspråk, dog nämligen 1522, och då Junius uppgitver
att han vid sin död var 80 år, så var han naturligtvis 1441, då stölden begicks
och tryckeriet i följd deraf nedlades, ännu ej född. Några bevis för Costers tryck
hafva ej kunnat uppvisas. De upplagor af Salighetsspegeln, som utgifvits för sådant,
hafva förklarats tillhöra en senare tid.

Den 10 och 11 juli 1823 firades emellertid en stor jubelfest i hela Holland,
och isynnerhet i Haarlem, der man i skogen, hvarest Coster skulle skurit sina
första typer, uppreste ett monument till förevigande af händelsen, 1856 åtföljdt af
ett annat, som fick sin plats på torget och var ämnadt till en protest mot
gutenbergsstatyerna, hvilka blitvit resta i Strassburg och Mainz, och en tredje, som man
höll på att uppresa i Frankfurt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free