- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
102

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.






ENGLAND: PRESSLACSTIFTNING.

press eller gjuta stilar utan anmälan hos bokhandlaresällskapet;
utom hofboktryckarne och universitetens tryckare fingo endast
20 boktryckerier finnas till; vid ledighet hade erkebiskopen af
Canterbury eller biskopen af London jemte sex högre tjenstemän
att besätta platsen; alla tryckare skulle inom tio dagar ställa
borgen med 300 £ för att de endast skulle trycka censurerade
böcker; ingen boktryckare fick hafva mer än två pressar, utom
sällskapets föreståndare, som fick hafva tre; der flera pressar
funnos, skulle de försättas i overksamhet. Här omnämnes äfven
stilgjuteri för första gången, och derom förordnades att endast
fyra sådana fingo finnas, hvart och ett af dessa fick hafva blott
två lärlingar, och stilgjutarne fingo icke använda någon som icke
lärt gjuteri, med undantag af en gosse som afbrytare. Dessa
gjuterier fingo härigenom så jemn sysselsättning, att ingen gaf
sig tid till att tänka på några förbättringar. 1641 öfvertog
parlamentet regleringen af boktrycket, och bevarandet af
författarerätten uppdrogs åt bokhandlaresällskapet, hvarigenom ingen bok
kunde tryckas eller eftertryckas utan författarens medgifvande.
Republiken upprätthöll censuren, och 1643 inrättades en Committee
of Examination, som hade rätt att genomsöka boklådor och
tryckerier samt låta häkta mästare och arbetare. Karl II utfärdade
1662 en ny presslag, deri förut befintliga inskränkningar upptogos,
och bestämde dessutom att boktryckeri- och stilgjuteriegare skulle
draga försorg om att deras arbetare hade jemn sysselsättning;
hade en arbetare icke sådan, skulle han antagas å annat tryckeri,
om egaren icke hade gesäller och arbetade sjelf eller använde
lärlingar. Arbetare, som icke ville antaga kondition eller
åsidosatte densamma, skulle straffas med tre månaders fängelse;
boktryckeriegare fick som lärlingar antaga endast fria män (Freemen)
och söner af sådana. Denna förordning förnyades 1692. Straffen
för öfverträdelser af presslagarne voro barbariska, såsom
brännmärkning, afskärande af öron och näsa o. s. v., och stundom följde
på en sådan behandling ett pinsamt aflifvande af förbrytaren.
1694 borttogs censuren ur lagstiftningen, och från denna tid kan
man anse England ega en fri press.

1702 förbjöds utbredande af falska underrättelser och
tryckning af irreligiösa och upproriska skrifter. 1709 utgafs en
förordning, som skyddade författare mot eftertryck under 21 är,
hvilken tid 1734 nedsattes till 14 år, hvarjemte stadgades att
eftertryck skulle straffas med konfiskation. 1711 förordnades att
boktryckarens eller utgifvarens namn sgkulle utsättas å alla
skrif




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free