Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärdom. När biskopen för våldsgerningar afrättades 1551, synes
tryckeriet redan länge varit i vanhäfd. Jon svenske hade lärt
yrket åt sin son Jon Jonsson, och efter faderns död 1567 sändes
denne af Hola-biskopen GUDBRAND THORLAKSSON till utlandet för
att förkofra sig i konsten och föröka tryckeriet. Efter
hemkomsten tryckte Jon Jonsson i biskopsgården Hola icke få skrifter,
bland dem 1579—84 bibeln på isländska. Jons son BRAND förestod
det biskopliga tryckeriet efter sin faders död. »4 Holum i
Hialltadal» trycktes böcker till kyrkans och församlingens bruk ännu
1780. I Skalholt trycktes 1688 af Henpr. KrusE de af biskopen
derstädes, Th. Thorlacius, utgifna första upplagor af isländska
sayor. 1686 trycktes der ett »Dominicale» för stiftets bruk.
Studeranden OÖLAFUR ÖLAvIUsS fick 1772 kongl. tillstånd att
inrätta ett boktryckeri på Island, dock fick han icke trycka
andliga skrifter och skolböcker, hvilka voro förbehållna Holas
tryckeri. Olavius ankom 1773 till ön med sitt tryckeri och började
sin verksamhet å Hrappsey, der han förblef till 1795, då det
flyttades till Leirargardur och arrenderades af ett vetenskapligt
institut, hvilket 1798 inköpte detsamma. Genom en kongl.
resolution blef Holas tryckeri 1799 förenadt med detta, och det styrdes
derefter af Institutets stiftare, konferensrådet MAGNUS STEFENSEN.
Tryckeriet flyttades 1816 till Breitistadur och 1819 till Viöey; då
1831 institutet blef upplöst, förklarades tryckeriet för en officiel
stiftelse, hvarefter Stefensen arrenderade det till sin död 1833.
Sedan arrenderades det 183444 af Stefensens son Orar M.
STEFENSEN, men då althing skulle hållas i Reykjavik 1845,
flyttades tryckeriet dit och drefs under tillsyn af amtmannen och
biskopen för stiftets räkning. 1845—46 anskaffades en tryckpress
af jern och nya stilar, hvarjemte tre typografer tillkallades från
Köbenhavn, och sedan 1852 har tryckeriets verksamhet under
ledning af EINAR THORDARSON ganska betydligt ökats.
Genom de båda tryckeriernas sammanslagning blefvo norra
och östra amten utan sådant; på inbjudning af handlanden BJörRN
JONSSON beslöts 1849 att anlägga ett nytt tryckeri i Akureyrir,
1852 erhölls tillätelse härtill, och samma år ankom materielen,
hvarefter tryckeriet började sin verksamhet 1853 med tryckning
af tidningen Noröri, som till en början redigerades af Björn
Jonsson, men från och med 1856 af kand. SVEIN SKULASON. Denne
senare arrenderade 1859 tryckeriet, men 1862 öfvertog Jonsson
arrendet och, då Skulason ej ville afstå sitt tillståndsbref, ändrade
Jonsson tidningens namn till Nordanfari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
