Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURKIET. GREKLAND.
lyckades det IBrRAHIM effendi, en i flera språk, jemväl i latinet,
kunnig man, att vinna tillåtelse att anlägga tryckeri, hvilket af
sjelfva Mufti förordades som en nyttig inrättning. Han hemtade
arbetare och stilgjutare från Tyskland och utgaf 1728 den första
boken, Mehemeds arabiskt-turkiska lexikon i två folioband. Flera
värderika historiska och filologiska verk följde härpå, och sultanen
bestämde sjelf försäljningspriset för hvarje bok. När arbetarne
under ett uppror rymt sin kos, fortsatte Ibrahim med sina fem
söner arbetet både som boktryckare och stilgjutare, utan
främmande biträde. Han dog 1744, hvarefter KHADY IBRAHIM förestod
verket, ehuru icke med samma talang som grundläggaren. Det
upphörde slutligen, och under 20 år saknade Turkiet åter
tryckeri, till dess sultan Abdul Hamid, genom franska sändebudets
påtryckning, 1782 åter kallade konsten till lif. Belgrad erhöll
tryckeri 1552, Adrianopel 1554 och Salonichi 1575. Bukarest erhöll
genom voivoden JoH. KONSTANTIN BESSARABAS tryckeri med
grekiska, vallackiska, ryska, bulgariska, arabiska och turkiska typer;
det förestods af Dosrrurvs, och härifrån utkom 1690 Patriarkernas
af Jerusalem historia. I Turkiets flesta städer, som hade
tryckerier, var det judar och kristna, först i senare tider muhamedaner,
som utöfvade boktryckarekonsten.
GREKLAND.
I Grekland trycktes redan på 1500-talet af judar och
ambulatoriska tryckare; men först 1817 inrättades i Korfu å ön med
samma namn ett fast tryckeri af en engelsk missionär WiLson,
som tryckte på nygrekiska språket. Intill 1820 trycktes dock
nästan allt grekiskt tryck hos Nicolaus Glyky i Venedig,
hvarjemte några arbeten utfördes i Wien. Då Ambroise Firmin Didot
besökte ön Chios, uttryckte hans vänner derstädes en önskan om
att erhålla ett tryckeri, och han ditsände ett sådant, hvarifrån
det första arbetet var Bambas tal och 1821 samme mans grekiska
grammatik. Tryckeriet förestods af J. D. G. BAYRHOFER från
Frankfurt, men det förstördes af turkarne 1822.
En grek KONSTANTIN DOMBRAS, kamrat med Didot under hans
vistelse vid kollegiet i Saida (Sidon), lärde hos Didot såsom
stämpelskärare, stilgjutare och tryckare och återvände efter två
år med ett tryckeri, men detta delade den 15 juni 1821 samma
öde som det å Chios.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
