- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
137

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AMERIKA.

amerikanska tidning: Der hochdeutsch Pennsylvanische Geschicht
Schreiber. Han kan äfven anses såsom grundläggare af den
amerikanska bokhandeln. ”Under 18:e årh. fingo de festa af
Nordamerikas stater egna tryckerier, och i det 19:e hafva äfven
indianska tryckerier uppstått. Så utgafs 1828 i New Echota i
staten Arkansas en indiansk-engelsk tidning, »Cherokee
Phoenix», hvars alfabet uppfunnits af en chirokes-höfding och bundits
vid 85 skriftecken. Afven Chippeway- och Dakota-indianerna
hafva i senare tid utgifvit en tidskrift och en tidning.

I Vestindien hafva koloniernas moderland tid efter annan
infört tryckerier, hvilka dock icke gjort sig synnerligen bemärkta.
I Gustavia inrättades 1804 af justitiarien A. BERGSTEDT, som 1803
inköpte en del af A. Sylveni tryckeri i Stockholm, ett »College
Print», från hvilket under flera år en officiel tidning på engelska
utgafs. Tryckeriet öfvertogs i sept. 1807 af Bergstedt och 1811
af JoHN ÅLLAN.

I början fans i Nordamerika icke någon pressfrihet.
Massachusetts äldste höllo ett vaksamt öga å pressen och tilläto
hvarken i tros- eller borgerliga angelägenheter någon synnerlig frihet
uppstå. 1662 utnämnde magistraten särskilda censorer (licensers),
och 1664 förordnades att utom det i Cambridge bestående
tryckeriet intet annat fick inrättas inom dess jurisdiktion. Senare tilläts
dock att anlägga ett tryckeri i Boston, men äfven detta stod
under uppsigt. Karakteristiskt för åsigterna under denna tid är
ett bref från guvernören i Virginien sir Thomas Barkeley till
London 1671, i hvilket han yttrar: Jag tackar Gud för att vi hvarken
hafva friskolor eller boktryckerier och hoppas att vi äfven på
länge icke skola erhålla dem, ty lärdomen har endast bragt
ohörsamhet, kätteri och sektväsen i verlden, och
boktryckarekonsten har utbredt såväl dessa som smädeskrifter emot
regeringen; Gud bevare oss för båda.

Först 1755 synes fullständig frihet att anlägga tryckeri
hafva inträdt.

Liksom hela landet har boktryckarekonsten i Nordamerika
» utvecklat sig oerhördt hastigt. Hufvudsaken är här tidningarne,
af hvilka de flesta utkomma i jätteformat och stora upplagor,
men äfven på det skönlitterära och vetenskapliga området
utvecklas en ifver, som icke står Europa efter, och den stora mängd
tryckalster som här, vida mera än i Europa, användes för handel
och industri, gifva boktryckerier sysselsättning.
Stämpelskärarekonsten och xylografien stå i Amerika särdeles högt, och i


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free