Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM: JOHANNES FABRI ELLER SMEDU.
föranledt deraf att Leeu delat ordet på 2 rader: gue siuit utan
bindetecken. Alla dessa omständigheter i förening med sjelfva
namnet BSnell, som är eller var helt vanligt i Holland,! utvisa
med stor sannolikhet att Snell var holländare och kom ifrån
Gouda, hvarifrån äfven den förste boktryckaren i Köbenhavn,
Gouert (Godfrid) van Ghemen, kom några år senare. Af Snells
verksamhet känner man endast de två nämnda profven;? och det
synes således sannolikt att han dött kort efter 1483, emedan
tryckeriet förblef i Sverige och stod obegagnadt i 27 år.
Från 1491 har man sannolikt stadigvarande boktryckeri i
Stockholm, ty då trycktes här aflatsbref,? möjligen hos JOHANNES
FaABRL.? Dennes namn förekommer väl blott 1495 och 1496, men
på så vidlyftiga arbeten, att de kanske flera år sysselsatt ett
mindre boktryckeri; de äro handböcker för gudstjensten i
Strengnäs och Upsala stift, Breviarium Strengense (fig. 38), Br.
Up
Cd laudem z glonå fanceifume « indtuldue trinteatis. pfio
Fili z fpis fanchn bestifime ögnts Aharie mfis d nf ibe
furpt.bearori mim Efkilll er BHorufoi ac omhö kög Sre»
urari a nouo emendati ac me correctu3 Pm morem et
cöfuerudwé mÅgnis Eccte ad inftar correceifTuns
eremplarig dtligörsMime mjffum fetarer fintt Holmte per
Fobanné faba Zmo falute AMilcfiumoquadringiefunono»
nagehmoqunso-sv.-ktis Zuguflz.
Fig. 38. Facsimile ur Breriarium Strengense. (I originalet tryckt med röd färg.)
salense, på 764 och 820 sidor med dubbelt tryck, svart och rödt.
Då den senare boken blef färdig, den 30 sept. 1496, var Fabri
redan död och tryckeriet egdes af hans enka ANNA; han hade
under tiden äfven hunnit utgifva den första tryckta bok på svenska
språket, nämligen Aff dyäfwlsens frästilse af Joh. Gerson, 1495
(fig. 39). Från 1498 har man ock ett större latinskt verk, om
Marixe psaltares värde och nytta, sannolikt utfördt på samma
! En Chr. Snellaert var boktryckare i Delft 1495—97.
? Ett odateradt patentblad utfärdadt af erkebiskop Jakob Ulfsson i Upsala
och innehållande utdrag ur 18:e kapitlet af Lavacrum Consciencie (Samvetets
tvättfatt) skulle dock kunna tillskrifvas Snell lika väl som P. Gris, c. 30 år
senare; ty bladet är tryckt med Snells typer. Biskopens nederst aftryckta vapen,
som äfven finnes på Psalterium 1510, är det enda skälet till Gris förmån.
3 Uti en redogörelse af »Anthonio magni prothonotario & nuncio apostolico»
1491 in crastino corporis christi, förekommer, att han medfört »xx” (20,000)
confessionalia. Item jn holmis fuerunt inpressa ii"» (200, ändradt från v’).
(Handlingar rör. Skand. Hist., XVIII 197.)
+t En Johannes Fabri var boktryckare i Turin 1474—82 och en (annan?) i
Lyon 1485—94. Den förre kallas fransman, den andre: tysk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
