Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA: CURB1I0, RUDBECK. 1600.
stil och 2 grekiska; för öfrigt 15 antiqva- och 7 fraktur-stilar.
Först vid medlet af 1690-talet förskaffade sig Rudbeck nya och
bättre stilar, med hvilka de efter 1695 utgifna böckerna äro
tryckta. Denna förbättring af materialen lär ha vunnits sålunda,
att Rudbeck i memorial till konungen den 13 juli 1693 anhöll
att »efftersåsom Trycket, det jag hafwer tillåns af Academien,
är mycket nött, H. K. Majt. wille nådigst gifwa till Augustin,
Median och Garmond 200 Rådr, så skulle allt blifwe wäl tryckt,
och hafwer Skriftgjutaren från Liäneburg Prof på Stylerna reda
insändt, som Doct. Lohreman redan för 3 åhr sedan inbestälte».
Härvid är i kanten tillskrifvet: »approberas och afgår derom bref
till Statscontoiret.- Vi se häraf att Rudbecks märkliga inflytande
var oförminskadt, och att till hans många andra befattningar icke
utan skäl skulle kunna läggas den af akademisk boktryckare.
Så länge Curio lefde, eller till 1691, utsattes hans namn
säsom boktryckare, sedermera nyttjas ingen firma; blott någon
gäng heter det: TyPis & IMPENsSIS ÅuUTHORIS [9: Rudbeckii]. Enligt
Alnander skall Curios styfson C. G. Frediani derefter hafva
förestätt tryckeriet. Det förstördes i Upsala brand 1702.
Från detta tryckeri utgingo Rudbecks namnkunniga verk
Atland, hvars 4:e del var under pressen då den stora eldsvädan
utbröt, samt hans upplagor af gamla Isländska sagor, Verelit
Index, m. m. — Ett par små bidrag till den inre historien ma
här få sin plats. Angående priserna ger oss Rudbeck upplysning
i ett bref till M. G. de la Gardie, den 16 nov. 1685, då han säger:
»Man gaf nu Curio 20 daler arket. På Atlanticans tryckning
hade han ej blifvit fet. Han började trycka 1 Delen i Jan. 1677
och slöt i Febr. 1679. Fick 9 daler arket = 2100 daler. Sjelf
ättonde: 11 öre om dagen, en piga begär 16 öre» (Efter De la
Gardieska arkivet, VIII: 37.) — I en process med Keyser 1692
yttrar sig Rudbeck om tryckeri-sedvanorna sålunda. »Vidare
säger M."r Keyser att iag brukar Slaveri wed Trycket. När iag
war i Holland, så kallade så wäl Hollenderna som Fransoserne
och Englenderne Tyskarnas Tryckeri Slave wärck för den
Cornutismum och Penalismum de bruka, men sitt de Frias wärck,
emedan de antaga den som kan sin konst, han måtte hafwa den
lärdt på ett ähr eller 20. Kommer och Keyser ey i hog att
! Alnander berättar äfven att boktryckaren Kiellberg i Skara (från 1707) skall
hafva köpt Curios tryckeri; men huru denna uppgift skall förlikas med de verkliga
förhållandena, att tryckeriet innehades af Rudbeck och att det uppbrann 1702,
vet man ej. Kanske ansågs något stilförråd tillhöra Curio och kunna särskildt
föryttras.
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
