- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
225

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1700. STOCKHOLM: WERNER.

gravation af Staten eller widare förmon, än den han desse senare
åren åtniutit.»

Han inköpte och sammansmälte med sitt eget H. Keyser III:s,
en del af Burchardis och Enei tryckerier. Om detta sista heter
det i en notifikation 1713 (intagen uti Krooks almanach för 1714):
thet namnkunnige sal. Herr Olai Enei Tryckerie här i
Stockholm, hwilket efter hans Död hela tree ährs tijd legat stilla, är
nu åter igen — — under Hr Joh. Henr. Werners direction
inrättadt worden, at fortsättas; Hwarföre alla wanlige Materier
och Förlag, samt Scholez och andra nyttige Böker, hwilka för
detta hos Sal. Eneus warit til fångs, man nu hädan efter
bekomma kan för ett billigt prijs uti det Kongl. Tryckeriet på
Norrebroo.

Werner tryckte åren 1715, 1716 och 1717 »några millioner
i sedlar» åt Contributions Ränteriet genom särdeles machiners
och pressars inrättande. År 1723 tryckte han den andra boken
på svenska med antiqvastilar, nämligen Gyllenborgs öfversättning
af Racines Andromache; bokstäfverna å, ä, ö äro dock fraktur.

Som firma nyttjades så väl Werners namn som »KOonuL.
BoKTRYCKERIET» ensamt, eller båda tillsammans; plägseder, hvilka
sedermera i långliga tider fortsattes under följande egare. Man
skulle kanske således ur en synpunkt kunna tala om ett
fortgående kongl. boktryckeri; men då emellertid tryckeriet icke i
verkligheten tillhörde staten, samt oupphörligen blifvit ombytt
och förnyadt, anse vi kontinuiteten icke sträcka sig längre än
till dess ett nytt boktryckarenamn utsättes.

Werner dog 1735, hvarefter rörelsen fortsattes af enkan (hon
hette Catharina Stjernerona), under ledning af faktorn C. J.
RöprkrE, till 1738 i mars, då P. Momma öfvertog tryckeriet. 1737
den 23 febr. anslogs den af kongl. tryckeriet begagnade lokalen

Stockholm. Hura knapphändigt dock detta uppdrag var, finna vi af Kanslikollegiets
protokoll för den 27 febr. 1704.

8. Secreterarne Lillieblad och Rutenskööld och Bibliothecarien i Upsala Erich
Benzelius insinuerade ett Memorial der uti de begäre det Collegium vill autorisera
Factoren på Wankijfs tryckeri, Verner att infordra ifrån alle wärkstäder eller
Boktryckerier tre exemplar af hvad som uplägges, och inlefwerera ett Exemplar der af
till Kongl. archivum, och äfven så ett till Kongl. hofbibliothequet samt ett till
Upsala Bibliotheque. Försäkrandes Secreteraren Lillieblad att factoren Verner
sådant gärna will göra utan någon betalning.

Collegium bewilliade att sådant må skie: så vida som Verner ingen löön eller
betalning derföre begiärer.

1 Anställningen som kongl. boktryckare söktes af Broocman (i Norrköping),
Horrn, Paulssen och Schneider. Boktryckeri-societeten anhöll dock den 20 nov. 1736,
att enkan måtte få bibehållas vid befattningen.

Sv Boktr.-hist. 225 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free