- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
237

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM: J. MERCKELL.

i Storfurstendömet Finland». 1750 blef han äfven
akademieboktryckare i Åbo. Den 21 nov. 1759 sålde han tryckeriet i
Stockholm med privilegierna!till A. Carlbohm; men detta köp
hölls hemligt och rörelsen fortgick oförändradt i Merckells namn
till hans död den 20 nov. 1763. Sterbhuset fick den 4 okt. 1764
Kanslikollegiets förord att uppbära det enligt kongl. brefvet den
12 mars 1746 anslagna arvodet 60 dlr sam. för tryckningen af
kongl. förordningar på finska spräket.

År 1755 anhöll boktryckaregesällen Carl Stolpe att fa
anlägga ett litet tryckeri i Stockholm, isynnerhet till träsnitts och
andra målade pappers samt de s. k. turkiska pappers förfärdigande.
En dylik anhällan gjordes äfven af hans yrkeskamrat Lars
Lenngren, och båda förenade sig till sist att vilja anlägga ett
gemensamt tryckeri; men Boktryckeri-societeten samt Kanslikollegiet
tänkte annorlunda, och ansökningen afslogs. I protokollet den
13 okt. 1755 yttrar Kanslikollegiet »at förenemde
BoktryckerieGesällers ansökning för denna gång så mycket mindre bifallas
kunde, som nogsamt bekant war, at egarna af de gamle och nu
i gång warande tryckerier esom ofttast måst klaga öfwer brist
på tilräckelig förtjenst och utkomst, hwilken ännu mera skulle
förminskas och aftaga, i fall arbetet kommer ibland flere att
fördelas. Men som Stolpen och Lenngren förwärfwat sig beröm
för arbetsamhet och förfarenhet, samt beskedligt förhållande, så
war Kongl. Collegium benäget at hafwa sådant uti minne til des
något Tryckeri kan blifwa ledigt, hwartil de då framför andra
kunna befordrade warda.»

Lika öde hade bokhandlaren Kiesewetters förslag 1756,
att inrätta ett boktryckeri till inkomst för Serafimerlasarettet.
Boktryckeri-societeten erbjöd sig att hellre betala en afgift till
lasarettet, än att ett nytt boktryckeri skulle inrättas, och
Kanslikollegiet afstyrkte hela företaget, då ganska ovisst vore om det
skulle lemna någon inkomst alls.

! Dessa voro: ett årligt arvode af 60 dlr s.m. (allt ifrån den 17 okt. 1684);
rättighet att ensam trycka finska böcker och skrifter, samt, genom särskild
afhandling af den 30 aug. 1750 med AÅbo konsistorium, personlig råttighet att ensam
trycka finska psalmböcker och katekeser. Dessutom hade Merckell förskaffat sig
kongl. privilegium af den 29 mars 1753 på den så kallade nya finska psalmbokens
tryckande under 12 års tid, oaktadt Åbo universitet egde privilegium på alla finska
psalmböcker. Detta monopoliserande gaf anledning till dåligt tryck. Så klagade
allmogen i Vesterbotten och Österbotten vid 1761 års riksdag, att en del finska
böcker voro på så odugeliget papper tryckta, att de icke utan svårighet läsas kunna.
Kongl. Maj:t förklarade genom resolutioner den 28 okt. 1761 och den 21 maj 1762,
att allmogen derutinnan må ställas klagolös, och Kanslikollegiet uppdrog den 8
juli 1762 Boktryckeri-societeten att tillhålla finske boktryckaren detta.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free