- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
246

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM: HOLMBERG, ZETTERBERG, RIKSGÅLDSKONTORET. 1700.

jan. och 26 febr. 1782), Kongl. Maj:ts afslag den 10 maj 1782.
Holmberg var emellertid redan, såsom delegare uti Wennbergs
tryckeri, innehafvare af stilar och press, samt öfverenskom med
C. Stolpe om begagnande deraf i dennes namn, men i Holmbergs
hus. Stolpe, som sjelf gjort konkurs och arrenderade sitt fordna
tryckeri af egaren, en kryddkrämare Nyström, idkade således
yrket på två ställen; sådant ansågs olagligt, och öfverståthållaren
förbjöd i febr. 1783 (kort före Stolpes död) vid 100 rdr vite både
Stolpe och Holmberg att begagna den senares tryckeriredskap.
I okt. 1783 förnyade Holmberg sin ansökan och lyckades nu,
sedan han under tiden fått Kommerskollegiets privilegium på
stilgjuteri, att erhålla Kanslikollegiets tillstyrkan den 19 febr.
1784, samt slutligen Kongl. Maj:ts tillstånd af den 8 aug. s. år.
Holmberg utöfvade nu yrket, isynnerhet för sina egna förlagers
tryckande, in på 1800-talet, der vi återfinna honom.

Faktorn J. P. HAMMARIN anhöll i aug. 1782 om
privileglum på eget boktryckeri i Stockholm, men fick den 4 mars 1783
Kanslikollegiets afslag, då det »i anseende till de för
boktryckerierna nu varande mindre fördelaktiga omständigheter fanns
betänkligt, att medelst något nytt boktryckeri-verks anläggande
deras förra antal föröka». Han bosatte sig sedan i Nyköping som
boktryckare.

En EzriK KIELLBERG, som i1 sept. 1784 gjorde dylik ansökan
och företedde prof på »holtzsnitt», fick likaledes afslag.

ÅNDERS ZETTIERBERG öÖfvertog 1737 Hesselbergs tryckeri och
dref det till 1805.

År 1787 gjordes genom ståthällaren på Drottningholm, grefve
Munck, ansökan af en viss, för Boktryckeri-societeten alldeles
okänd, ANDERS JOHANSSON att få anlägga boktryckeri. Efter
sedvanliga betänkanden, remisser och återremisser gafs intet slutligt
svar härå och företaget blef om intet. Vi tillåta oss den
förmodan, att detta tillämnade tryckeri endast var en skylt för
de mystiska arbeten, som under Muncks ledning pågingo vid
Drottningholm, och erinra om den tyske skedvatten-kokaren, som
Bergklint kallar Johansson.

RIKSGÄLDSKONTORET anlade äfven ett eget boktryckeri 1789
i oktober, men uteslutande för sedeltryckning. Två pressar
inköptes af det Brodinska tryckeriet och till föreståndare antogs
C. G. Cronland, som skötte det till sin död i november 1802,
hvarefter S. Rumstedt som faktor förestod det ända till dess
nedläggande 1834.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free