- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
257

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GÖTEBORG. LUND.

JOHAN GEORG LANGE jun. uppträder åter, med bättre
framgång, från och med 1745, ehuru han redan den 10 febr. 1743
hade fått Kongl. Maj:ts privilegium. Han förökade och förbättrade
väsentligen tryckeriet och blef en stor förläggare, isynnerhet
sedan han öfverflyttat till Stockholm. I juni 1749 sökte han
att erhålla det gamla anslaget af 30 tunnor spanmål, men
förgäfves. BSitt tryekeri i Göteborg afstod han 1767, vid sin
afflyttning, åt

ERIK STAKBERG, som varit konstförvandt och dref rörelsen,
ehuru i mindre skala, till sin död 1773. Enkan bibehöll en kort
tid tryckeriet och gifte sig i maj 1774 med

Lars WaAuLström. Han idkade yrket i stor tarflighet ända
till och med 1821.
MaATrTtHIAS PETER SMITT efterträdde sin fader 1781 som
gym
nasii boktryckare, men dog redan i sept. samma år. Tryckeriet -:

och titeln öfvergick till
NSAMUEL NORBERG, genom gifte med mamsell M. C. Smitt i

mars 1782. Han utgaf 1788 ett till Kongl. CanceHie Collegium

dediceradt stilprof på 7 blad i folio. Eldsvåda härjade hans
verkstad och förlager i början af år 1792. Vi återfinna honom
på 1800-talet.

Lund. Att ABRAHAM HABEREGGER var den ende boktryckaren
här vid början af seklet och till år 1727 är förut nämndt.! Under
detta år och de två följande synes tryckeriet hafva fortgått utan
att någon akademisk boktryckare var tillsatt, ty som firma
nyttjades då blott orden »Typis Lundensibus, Prelo Lundensi, Typis
Acad. Carol.» eller »Acad. Car. och Gub. Booktrykerij, Acad.
Car. Boktrykerij».

Lupvia DECREAUX, från Lund, var från 1729 akademiens
boktryckare och dessutom dansmästare från 1739. Han erhöll den
4 febr. 1735 titel af direktör (eller att »sjelf vara direktör öfver
sitt verk»); dog 1764. Ar 1745 i jan. afträdde han tryckeriet åt

CaRL GustAr BERLING, en dansk, som antogs till akademiens
boktryckare. Äfven han erhöll (den 12 mars 1764) titel af direktör

? Haberegger deponerade i Malmö ränteri 1719 i maj 1,000 dlr i mynttecken
för de 1,000 dir s.m. som han 1694 undfått till tryckeriets hjelp, med vilkor att
hålla det ricktigt och fullkomligit Academiens och Gouvernementets behof till handa.
Men Kongl. Maj:t gillade icke detta sätt, den 20 aug. 1719, utan beslöt att dessa
1,000 dir skulle qvarstå i tryckeriet och afdragas från försäljningssumman, om och
när det såldes; eller ock skulle H. betala dem i godt och redbart mynt sådant som
han 1694 emottaglt

Sv. Boktr.-hist. 17

















<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free