- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
260

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JÖNKÖPING. VIBORG. SKARA. 1700.

MERCKELLS. Denne, som 1742 från Åbo öfverfört spillrorna af
det Merckellska tryckeriet, köpte sedermera »ännu et litet annat
gammalt Tryckeri, som en Boktryckare Gesäll wid namn
Rhyzelius 1738 insatt i Westerås domkyrka, men blef död innan han
kom det at nyttia» (Alnander). Sålunda utrustad nedsatte sig
Merckell här 1743 eller 1744, men sökte redan sistnämnda år att
bli gymnasii boktryckare i Vexiö och flyttade dit på hösten 1745.

Slutligen må nämnas att J. L. Horrn III år 1792 hos
Kanslikollegium sökte att få inrätta boktryckeri i Jönköping; men utan
resultat.

Det obetydliga tryckeriet i Viborg fortgick i enkan SYNGMANS
namn t. o. m. 1704 samt drefs åren 1705—07 af okända faktorer.

TioMAS ÅBBOR förekommer åren 1708 och 1709; derefter
upphör all tryckeriverksamhet i Viborg under svenska tiden.

Bland städer, som först efter 1700-talets ingång erhöllo egna
tryckerier, finna vi tidigast Skara, der den nitiske biskop
Svedberg sträckte sin omsorg äfven till denna sak och utverkade ett
kongl. bref dateradt den 2 dec. 1704 på 20 tunnor spanmål årligen,
af domkyrkans medel, till tryckeriets anläggande och understöd.
Dessutom upplyser ett kongl. bref af den 18 febr. 1707 att
tullfrihet på femtio balar papper årligen var beviljad åt boktryckaren
i Skara »på thet han för så mycket lindrigare prijs må vplägga
och aflåta Schole- samt andre nödige Böcker» Verkställighet
följde likväl ej förr än 1707, då faktorn vid boktryckeriet i
Upsala ÅNDERS KJELLBERG hitflyttade såsom gymnasii boktryckare,
sedan sistnämnda kongl. bref åt honom anvisat den beviljade
tullfriheten. Han var i verksamhet här från 1707 till sitt döds-år
1715. Inskriften på hans grafsten säger att »Han var then som
först tryckte bok i Skara, Ty städse skall hans ähreminne gro».

HERMAN ÅRNOLD MÖLLER, som varit i krigstjenst och inkom
1717, efterträdde Kjellberg. Sedan tryckeriet undergått den stora
eldsvådan 1719 erhöll Möller rätt att utsända stamböcker öfver
hela riket för dess äterupprättande, samt fick Kongl. Maj:ts
bekräftelse af den 20 juni 1720: 1:o att hädanefter som hittills vara
boktryckare under Werners inseende; 2:0 att undfå 20 tunnor
årligen af domkyrkotunnan likasom dess antecessor; 3:o att åtnjuta
tullfrihet på 50 balar papper, »på det han för så mycket lindrigare
prijs må kunna upläggia och afläta schol&e samt andra nödige
böcker»; 4:0 att förskonas »för all borgerlig tunga och besvär,

260

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free