- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
261

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1700. SKARA: MÖLLER, V. CÖLLN.

så vida han utom dess boktryckerie ingen borgerlig handel eller
nähring brukar». I anledning af detta privilegium författade och
tryckte Möller tacksägelseverser på tyska, i patentfolio. — Ar
1729 och 1733 sökte han »at få hafva fri direktion öfver sitt
Boktryckeri, som han efter sidsta Branden brakt uti mekta godt
stånd,! förmenandes derigenom få bättre tillfälle at antaga af
Landsens ungdom skickeliga subjecta till at undervisas i
Boktryckeri professionen, så at de ej behöfva resa hit upp [till
Stockholm] at blifva gesäller» Efter tillstyrkan af Kanslikollegiet
den 6 dec. 1733 gaf Kongl. Maj:t sitt bifall den 9 jan. 1734, och
Möller förde således derefter titel af direktör. Ar 1734 var i fråga
att indraga spanmälsanslaget till domkyrkans reparationer och
Kanslikollegiet föreslog den 6 mars en sadan åtgärd; men genom
resolution den 28 i samma månad lät Kongl. Maj:t boktryckaren
behålla sitt understöd. I febr. 1738 sökte han att bli Werners
efterträdare som direktör öfver alla tryckerier i riket. Ater ingaf
Möller år 1748 i dec. ansökning att »en af de skickeligaste och
värdigaste boktryckare i Riket måtte blifva förordnad at hafva
inseende och direction öfver de andre i landet varande
boktryckerier, til förekommande af de där vid befintelige
felaktigheter». Kanslikollegiet, som antog att Möller »hade sjelf afseende
på den föreslagna directionemn», afstyrkte den 20 dec. förslaget,
och skulle projectera en förordning för boktryckerierna, till följd
af Kongl. Maj:ts befallning.

Möller dog i mars 1753 och hans enka, CATHARINA ELISABET,
innehade derefter tryckeriet till 1766, då hon i april anhöll
om Kongl. Maj:ts konfirmation på boktryckeri-privilegierna för
sin broder

JOHAN VON CöLLN, hvilken en tid förestått tryckeriet. Denne,
som var medicine doktor och assessor, innehade detsamma t. o. m.
1792, dock utan namnets utsättande; firman var »Kongl. privil.
Tryckeriet» och faktorn, som skötte det, hette Jakob Lindeblad.

Under denna långa period förföll tryckeriet efter hand och
nedsjönk slutligen i största uselhet och overksamhet. Redan
1750 och 1759 hade konsistoriet anmält besvär mot tryckeriet,
och 1766 den 8 aug. anförde sekreta utskottet hos Kongl. Maj:t
att spanmålsanslaget borde indragas. Konsistoriet upplyste den
19 nov. att tryckeriet var i slätt tillstånd, utan nytta för skolan
och ungdomen, samt tillstyrkte indragningen. Denna åtgärd
ute




! Det hade 3 pressar.

261

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free