- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
267

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VEXIÖ: TIIETZELL OCH HULTMAN. KARLSTAD.

storium förordade. Domprosten Sjögren hade sjelf skaftat stilar
till sitt latinska lexikon, hvilka Thetzell fick begagna, utan att
enkan i dem någon del egde. I anledning häraf bestämde
Kanslikollegiet, den 14 dec. 1792, sex månader till tryckeriets
försättande i godt och försvarligt stånd. Slutet blef att enkan
1793 fick sig ny man i Hultman, med hvilken Thetzell ingick
bolag, hvadan firman nu blef

ANDERS THETZELL OCH JOHAN HULTMAN. Detta bolag upplöstes
1798 genom den förres död. Firman

J. HULTMAN ocCH THETZELLS ENKA vidtog nu och fortgick in i
april 1799. I den stora eldsvådan den 29 och 30 mars samma år
afbrann tryckerihuset. Några lemningar af tryckeriet blefvo dock
bergade och förda till Hofs by, der stiftstidningen således kunde
sättas och tryckas. Nu uppträdde

CHRISTINA CATHARINA THETZELL som ensam boktryckare och
fortfor dermed till den 14 dec. 1802, då en ny ändring inträffade,
hvilken längre fram närmare omnämnes.

Karlstads konsistorium hade år 1743 af C. F. Broocman i
Norrköping fått anbud om anläggande af boktryckeri på hans
bekostnad; men först den 23 sept. 1747 gjorde konsistoriet
framställning derom till Kanslikollegiet. En vidlyftig underhandling
följde nu. Den 7 juni 1748 frågade Kanslikollegiet angående den
tillämnade boktryckaren och hans förmögenhet att ett så kostsamt
verk börja och i längden underhålla; hvad arbeten, som i brist
af tryckeri på orten icke komma i ljuset; om tillgång på
tryckvärda saker gifves; hvad förslag uppfinnas kan till tryckeriets
underhåll. Den 10 aug. 1748 svarar konsistoriet hufvudsakligen
att ett anslag af den i stiftet befintliga kronotionde spanmål
skulle mycket bidraga till denna angelägenhet. Kanslikollegiet
tillstyrker den 24 aug. 1748 hos Kongl. Maj:t privilegium med
blott 40 dlr s.m. karta, emedan egentligen biblar, katekeser,
psalm- och skol-böcker skulle tryckas; om spanmålsanslaget borde
Kammarkollegiet utlåta sig. Nu då saken syntes vara färdig,
infann sig dock en tertius interveniens. Landshöfdingen
Reuterholm hemstälde nämligen den 30 sept. till Kanslikollegiet att
boktryckeriet hellre måtte förläggas till Örebro, emedan
boktryckare-gesällen Warning, som skulle bli den utkorade
grundläggaren, låtit förmärka, att han vore hugad nedsätta sig der;
papper skulle ju hemtas derifrån, och länets kungörelser borde
tryckas derstädes. Efter det konsistoriet ånyo fått den 19 nov.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free