Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖREBRO: LINDH. NYKÖPING.
yrkande derom, med förmälan att en skicklig gesäll vid namn
Lindh, som tillika egde fastighet i Örebro, ville åtaga sig
detsamma. Kanslikollegiet begärde den 10 jan. 1752 få veta om
bemälde gesäll kan vara i ständ att utan boktryckeriets i
Karlstad förfång underhålla sitt verk, hvad förmåner han begär samt
hvad förbindelser honom uti privilegio må påläggas. Censor
librorum Oelreich förklarade den 6 maj s. å. sig alldeles gilla de
skäl, som Reuterholm under den 20 febr. anfört; Lindh begärde
inga särskilda förmåner och betjeningen i orten ville sjelfve bestå
kostnaden till det publika arbetet (kungörelserna), för att slippa
ifrån de många afskrifternas förfärdigande. Kanslikollegiet
tillstyrkte den 6 maj privilegium med 40 dlr s.m. i karta, likasom
för Karlstad och på samma grunder; hvarpå Kongl. Maj:t den 4
aug. 1752 utfärdade privilegium för
JOoHAN LINDH. Han var född i Örebro den 4 okt. 1723; kallade
sig kongl. privilegierad boktryckare och dog den 15 juli 1783.
JOHAN PETER LINDH, född den 28 aug. 1757, efterträdde sin
far. Han utgaf utan år stilprof på 1 patentfolioblad af »egen
Pappers tillwerkning» och flyttade 1791 till Stockholm, der han
hade inköpt det förra Vennbergska tryckeriet. Erik Widblad,
förut gymnasii boktryckare i Karlstad, och N. M. Lindh voro nu
faktorer för Örebro-verkstaden, hvilken år 1798 öfvergick till den
senare, Lindhs broder
Nins MacGnus LinpH, hvilken vi återfinna i afdelningen för
1800-talet.
Här kan slutligen nämnas att kamereraren F. C. Norstedt
1795 i okt. sökte privilegium på Örebro Veckoblad och inrättande
af tryckeri derför; men något resultat följde icke, hvad
tryckeriet angår. :
Kyrkoherden i Nyköpings östra församling, sedermera biskop
Jakob Serenius anhöll i jan. 1736 att få anlägga boktryckeri i
denna stad, »til at med så mycket större beqvämlighet kunna
uplägga den andra dehlen af des Dictionarium Anglo Suetico
Larinum». (Den första eller engelsk-svenska delen utkom i
Hamburg 1734.) Kanslikollegiet tillstyrkte bifall den 22 jan.,
åberopande prejudikatet för Broocman 1723, och Kongl. Maj:t gaf
tillstånd den 5 mars 1736. Det oaktadt förföll denna plan, och
den svensk-engelska ordboken trycktes i Stockholm samt utgafs
1741. Först 1752 blef ånyo frågan väckt, då landshöfdingen
Rålamb den 1 dec. inkom med föreskrift (förord) för
boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
