- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
274

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



FALUN: AXMAER. FÖRESLAGNA BOKTEYCKERIER. 1700.

ang. med vilkor att Axmar -vid Privilegii förlust later sig
angeläget vara. att så fort ske kan bringa sitt boktryckeri uti behörigt
stånd. och det samma så i anseende till stilar, som annan nödig
redskap och arbetare. sedermera i den ordning och skick
vidmagthaller, att alla de hvilka honom om tryckning anlita kunna, måge
med vederbörlig drift och til nöjes blifva betiänte». Kongl. Maj:ts
tillstand gafs den 11 okt., allt 1755. Den 6 mars följande aret
invigdes den nya anstalten med en da tryckt vers till
Landshöfdingen, Grufrätten. Magistraten samt Allmänheten. af E. A.
Windahl skrifven i Axmars namn »då han öpnade sin präss-.
Stilprof på 1 folioblad utgafs 1787. A. fortsatte in på 1x00-talet.

Sedan vi nu hunnit uppräkna de under 1700-talet befintliga
boktryckerierna kan något nämnas om dem som tillämnades, men
icke hunno verklig tillvaro.

Är 1723 sökte professor J. J. von Döbeln privilegium på ett
tryckeri i Halland. Kanslikollegiet hörde honom härom den 21
mars, då han förklarade sig vilja anlägga pappersbruk vid någon
af de halländska strömmarne och boktryckeri der invid; äfven
stilgjuteri var han benägen att inrätta och lofvade göra sitt
bästa. Kanslikollegiet ansåg väl att detta ej borde honom
förmenas, men kunde icke rada till något särskildt privilegium. —
Af hela planen blef ingenting.

Är 1750 gjorde en hofjunkare Gripenstedt ansökan om
privilegium för ett bibeltryckeri å sin gård på landet. Sedan
Kanslioch Kommers-kollegierna samt konsistorierna i Stockholm och
Upsala blifvit hörda, afslog Kongl. Maj:t ansökningen den 4
sept. 1750.

Flera gånger gjordes ansträngningar att få ett
gymnasiiboktryckeri i Borgå, men allt förgäfves. Konsistoriet derstädes
begärde den 6 maj 1752 privilegium för J. C. Frenckell.
Kanelikollegiet hörde kongl. finske boktryckaren Merckell, som
naturligtvis afstyrkte, hvarefter kollegiet sjelft gjorde så den 2 aug. 1752,
i tro att två finska tryckerier icke skulle bära sig, utan båda
gå under. Kongl. Maj:t afslog ock ansökningen den 6 mars
1753. — År 1756 förnyade biskop Nylander densamma hos rikets
ständer med begäran om samma privilegier som gymnasiet förr
hade då det var förlagdt i Viborg. Åter hördes Merckell, som
den 15 mars 1756 afgaf sitt afstyrkande. Riksdagsmannen från
AÅbo, professor Mennander hördes äfven och gaf den 26 mars


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free