Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1700. TRYCKFRIHETSSTADGAR. l
eller icke, therå sättas Boktryckarens eget och Stadens namn, ther
tryckningen skedt, jemte åratalet. Försummar Boktryckaren thet; böte Try
Hundrade Daler Silf:mynt. Och åligger thet Boktryckaren, när han
therom behörigen warder frågad, upgifwa Auctorens namn; undandrager
han sig sädant, eller gitter han icke med fulla bevis stödja thenne upgift ;
eller ock skulle then, hwilkens namn han upgifwit, finnas ej til Skriften
wara rätta Författaren; tå utan widare omwäg, stånde Boktryckaren sielf
uti alt thet answar, hwari Skriftens Författare borde stå; men i annor
händelse warde Boktryckaren från alt answar fri. Men skulle nägon
bryta emot hwad som är stadgadt i 2 $; tå warde Boktryckaren lika
ansedd med Auctoren.
Af alt hwad som tryckes, ware Boktryckaren skyldig, at efter förra
wanligheten aflämna sex exemplar, så snart the äro trykte, theraf Wårt
och Riksens Cantzlie Collegium, Riks-Archivum, Wårt Bibliotheque och
alla tre Academierne i Riket, hwar sit exemplar undfår: Försummar
Boktryckaren thetta; böte Et Hundrade Daler Silfwermynt. Och på thet
förbrytelser emot thenna Wär Nådiga Förordning måge wederbörligen
beifrade warda, skal thet icke allenast tilhöra Wår Justitie Cantzler
samt wederbörande Ombudsmän och Fiscaler, at therpå hafwa et noga
inseende, samt befordra then brotslige til Laga näpst; Utan wele wi ock
tillåta, thet hwar och en af Wåre trogne Undersåtare må äga rättighet,
at i sådan sak, som angår brott emot thenna Förordning, talan föra,
hwilket altid bör ske på ordenteligit sätt wid wederbörande Domstol,
efter föregången Laga stämning, och Parterne å ömse sidor theras Laga
rättegångs förmoner få til godo niuta; Äge ock Domaren genast wid
Rättegångens början at pröfwa, huruwida skäl wara kan, at alle
befintelige exemplar af then öfwerklagade Skriften måge til sakens slut under
qwarstad och säkert förwar ställas: Warder Skriften sluteligen för skadelig
och förbuden ansedd; böra alle exemplaren confisceras och förstöras.
$. 5. Hwad Wi således i the trenne förstnämnde $. $. $. i Nåder
tydeligen stadgat om thet, som i skrifwande och tryck bör aktas
förbudit, må ingen utom thes bokstafweliga innehåll på något sätt draga
eller förtyda, utan bör alt hwad theremot icke klarligen strider, anses
lofgifwit at skrifwa och trycka, på hwad språk eller uti hwad skrifart
thet kan wara författat, antingen uti Theologiska ämnen, Sedoläran,
Historien, eller någon af the lärda Wetenskaper, angående then almänna
eller enskildte hushållningen, Collegiers och Embetsmäns göromål,
Societeter och Samfund, Handel, Näringar, Slögder och Konster, hwarjehanda
upgifter och inrättningar, med mera sådant, som til Almänhetens nytta
och uplysning lända kan: Äfwen som ock ingen förmenas utgifwa
Afhandlingar angående Riksens allmänna rätt och thertil hörige stycken,
theruti en hwar, allenast Skriften ej i någor måtto kränker the i 2 $.
här ofwanföre nämnde oryggelige grunder af Regements Författningen, må
äga obehindrad frihet, at upgifwa sine tankar om alt, som Medborgares
både rätt och skyldigheter rörer, samt till någon förbättring eller
förekommande af skadelige fölgder tiena kan; Hwilken frihet ock bör sträcka
sig til alla Lagar och Författningar i gemen, som redan faststälte äro.
Ware ock i lika måätto tillåtit, at om andre Folkslags borgerlige
författningar, theras fördelar, afsigter, handel och hushållning, styrka och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
