Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’"TIDNINGSUTGIFVARES SKYLDIGHETER.
korrektorer ansvara för korrekturen, som MNocieteten, att hålla
hand öfver boktryckerierna, så att allt må dervid ordenteligen tillgå,
och konsten i riket tilltaga och förbättras; så varder härmed
samtlige societetens medlemmar, och isynnerhet utgifvarne af ofvan
uppräknade tidningar och dagblad, allvarsamligen påminte att
noggrannare iakttaga en skyldighet, hvars åsidosättande, längt
ifrån att anses som likgiltigt, måste af mig, ifall någon deruti
fortfar, beifras enligt hvad uti 9 8 af Kongl. Maj:t mig nådigst
gifna instruktion föreskrifvet är rörande förbrytelser, för hvilka
icke något uttryckligt och särskildt stadgande finnes.»
Den 14 juli 1809 tillkännagaf bokhandels- och
boktryckeriombudsmannen i Boktryckeri-societeten det hos honom blifvit
anmäldt, att flere artiklar i Riksdagstidningen i ätskilliga
provinsblad blifvit eftertryckta. I följd hvaraf han önskade det
Societeten, helst en ny tidning under titel: Journal för Litteraturen
och Theatern härifrån kommer att utgifvas, måtte förständiga
sina ledamöter, som äro redaktörer af provinsdagblad, om det
otillbörliga i detta förfarande, såsom verkliga ingrepp i annan
persons eganderätt, som såväl af privilegier som andra
författningar skyddad är. Och beslöt societeten att härom,
förmedelst ett cirkulär, sina i landsorten varande ledamöter åtvarna.
Det var dock icke nog med, att klagomål anfördes öfver det
som i tidningarne infördes, äfven när de icke intogo hvad man
önskade, klagades hos hofkansleren. Så t. ex. hade
justitiekansleren Liljestråle i bref den 20 mars 1802 till hofkansleren
besvärat sig öfver att assessor Pfeiffer nekat att intaga nagra
fabler i Dagligt Allehanda. Den 22 samma månad svarade
hofkansleren: » .. För min del finner jag hvarken rättvist eller
gagneligt att den autorliga tryckfriheten utvidgas på bekostnad
af den, som tillkommer boktryckare. Ofta besvärad genom dessas
brist på urskilning, kan jag icke anse deras grannlagenhet som
ett brott, om den äfven vore öfverdrifven. Dessutom är en
dagbladsskrifvare också författare och lärer icke kunna tvingas
att, emot sin vilja, adoptera andra författares foster. Uti hvad
egenskap jag således betraktar assessor Pfeiffer, kan vid hans
vägrande att trycka tit. fabler ingen min åtgärd ega rum.»
Några år senare tyckes dock den sunda princip, som i
ofvanstående bref uttalas, hafva frångätts, ty i handbref till samtlige
tidningsutgifvare, dat. den 25 maj 1807, skrifver hofkansleren:
:Som Kongl. Maj:t i nåder befalt, att den i Inrikestidningen
n:r 42 d. å. införda underrättelse om bränvinstillverkning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
