- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
354

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REGERINGSFORMENS STADGANDE OM TRYCKFRIHETEN. 1800.

R_f en mängd enskilda orsaker ifrån vågsamheten att blottställa
s18 säsom kände författare? Och dessas insigter blifva således
l(*kne allmänt gagnande. Skulle derföre icke det skadliga af
tvånget undvikas, det vådliga af missbruket lika lätt förekommas,
om Eders Kongl. Höghet till en början behagade återställa
anonymens frihet, kvad allmänheten, icke hvad regeringen beträffar, det
v?ll säga återgaf författare rättigheten. att icke offentligen utsätta
Sma namn; men bibehöll deras förbindelse, att hos boktryckaren
(som med afseende af hvad ofvan föreslaget blifvit, i
noggrannheten af deras uppgift egde ett stort intresse) deras kända namn
och hemvist tillkänna gifva.

Slutligen, rörande det ännu kraft egande förbudet emot hela
fransyska och danska litteraturen, torde jag endast behöfva i
underdånighet nämna, att dessa förbud af politiska och kanske
blott personliga anledningar tillkommit; att man ej utan ett slags
litterärt barbari lärer kunna tillstänga en så rik källa till både
vetenskaps och vitterhets odling, som den, hvilken af franska
böcker och skrifter inhemtas; samt att åter danska litteraturen
i anseende till närheten och ländernas ofta enahanda ekonomiska
intressen icke heller i våra boklådor och biblioteker torde kunna
umbäras. I grund hvaraf jag underdånigst föreslår ofvannämnda
förbuds fullkomliga upphäfvande.

Detta allt anser jag vara af den beskaffenhet, att Eders
Kongl. Höghets nådiga bifall dertill, i händelse det erhölles, icke,
såsom jag vågar hoppas, kan komma i minsta motsägelse med
hvad framdeles i ett större system torde föreslås; men tvärtom
blifve af allmänheten emottaget såsom förberedande steg till en
länge efterlängtad tryckfrihet, samt vedermälen af en mild och
dock ingalunda efterlåten regeringslära.»

Den 6 juni 1809 faststäldes ny regeringsform; deri stadgas
angående tryckfriheten i 8 86: »Med tryckfrihet förstäs hvarje
svensk mans rättighet att, utan några af den offentliga makten
i förväg lagde hinder, utgifva skrifter; att sedermera endast
inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att
icke i annat fall kunna derför straffas, än om detta innehall
strider emot tydlig lag, gifven att bevara allmänt lugn, utan att
återhålla allmän upplysning. Alla handlingar och protokoll i
hvad mål som helst, de protokoll undantagne, som uti statsrådet
och hos konungen i ministeriella ärender och kommando-mal föras,
må ovilkorligen genom trycket kunna utgifvas. Ej må tryckas


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svboktrhi/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free