Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONGL. MAJ:TS PROPOSITION ANG. TRYCKFRIHETEN.
hvad pris som helst, bevaka detta ansvar. Konungamaktens
beslut tadlade; rikets ständers åtgärder klandrade utan aktning;
vådliga anledningar väckta hos främmande makter, till missnöje
och försvagade förbindelser; allmänna auktoriteters handlingar
mer eller mindre öppet anklagade för orättvisa förtryck;
förtjenstfulla embetsmäns eller särskilda medborgares namn och rykten
gifna till spillo ät smädelsen; vinningslystnaden, hämnden och
anarkien, med län af patriotismens spräk, ropande för egna
fördelar; lagbrytaren, under allt detta, skyddad i sitt mörker, och
den utan bevis anfallne stäld inför allmänhetens ögon. MSadana
hafva till en del frukterna varit af den stora och ädla skänk,
som konungen och nationens ombud återgifvit ät svenska
författare; men sådana voro icke afsigterna dermed. Afsigterna
voro sanningens fria rätt, icke smädelsens; voro upplysningens
skydd, icke folkförförarens; voro sinnesodlingens framsteg, icke
dess vanvärde. Men hvilka anledningar dertill, som också kunde
gifvas, sträcker Kongl. Maj:t, för det närvarande, dessa
anmärkningar egentligen icke längre än till dagblad och periodiska
skrifter. Detta slag af skrifter, som uppfangar och kungör
ögonblickets händelser, har, med deras sanna och falska
framställningssätt, det närmaste inflytande på allmänhetens sinnen, är lättast
tillgängligt för alla folkklasser, lättast lämpadt efter obildade
läsares begrepp och smak, vanligen författadt med den
skyndsamhet, som ej tillåter öfverläggning och således fullt förtroende af
skribentens bättre eller sämre afsigter och sakkännedom. Man
rådfråge erfarenheten och åstadkomna oredor, huru, i detta slag
af skrifter, tryckfriheten i allmänhet hos oss blifvit, efter dess
återställande, begagnad? hvilken är, med ett och annat undantag,
den vinst, som upplysning, vetenskaper och medborgerliga
intressen derpå gjort? Eller har ej en större blifvit beredd åt
förföljelsen till allmänt och enskildt lugn? Om sådant är det
uppenbara förhällandet af dessa skrifter, dagligen utströdda
bland allmänheten, hvilken måste då deras inflytelse vara? hvem
finner flera läsare, den lugne vise folkläraren, eller den
oförsyntaste skändaren, och hvilkenderas sprak finner lättast insteg
i det nygiriga menniskosinnet? är det på detta sätt man lär
älska sina styrelse-lagar, lär värdera sin regering? är det så en
nationalbildning skall ges och ett stort tänkesätt tillskapas? Däå
nu tryckfrihetslagen, påkallad mot dessa olägenheter, kommer
antingen senfärdig eller vanmäktig; då statens säkerhet,
blottstäld genom ett dagblads oförsigtighet eller illvilja, svagt
åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
