- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
399

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM: L. J. HIKRTA.

afskaffande af skråtvång och för frihet i näringar, skref Hierta
i Aftonbladet och visade att stadgan var af större nytta för
arbetaren än för principalen. »Vi kunna i öfrigt försäkra», skrifver
han den 11 juli, »att vi, med afseende på enskildt intresse, icke
hafva det ringaste emot, att hela reglementet försvunne,
öfvertygade, att boktryckerikonsten ej går under, om också ingen
societet finnes. Orsaken hvarför vi tagit till ordet i anledning
af det klander, som framstälts emot stadgan, är ingen annan, än
att vi ansett det vara ett slags skyldighet, för arbetarnes bästa,
att vidmakthålla föreningen, och att det då icke synes vara skäl
att lemna utan allt svar ett bemödande att gifva saken en
motsatt färg.»

Såsom representant under alla riksdagar 1828—1872
kämpade Hierta oaflåtligt för upplysning och frihet i alla riktningar
samt för en humanare lagstiftning. Under sin tjuguettäriga
verksamhet som redaktör af Aftonbladet hade han många
vedervärdigheter att utstå både från andra tidningar, hvilka dels
ogillade de liberala idéer han förfäktade, dels med afundsjuka
sågo den framgång Aftonbladet hade, och från myndigheterna,
hvilka på allt sätt sökte hindra honom; så måste han t. ex.
1835—38 uttaga 21 tillståndsbevis å tidningen. Han upplefde
dock den tid, då det erkändes, att han var den fria pressens
grundläggare i Sverige. Det ansträngande redaktörskapet
hindrade honom icke att vara lifligt verksam i flera andra riktningar.
Så började han genast efter tryckeriets inköpande en
förlagsverksamhet (under nov. och dec. 1829 tryckte han tre skrifter
på eget förlag), som under årens lopp steg till en af de största
i Sverige och som han 1871 öfverlät till hr Hjalmar Linnström.
Derjemte grundade och utvecklade han flera betydande fabriker
och industriela inrättningar, hvilka, liksom hans öfriga företag,
nästan alltid kröntes med framgång. 1834 anlade han äfven
stilgjuteri med Brandts patenterade gjutmaskiner och inköpte
1838 en stereotyperingsmetod af Didot i Paris, hvarå han tog
patent i Sverige. Myntproberaren Broling hade visserligen förut
begagnat sig af stereotypien, men blott för bankens räkning, så
att Hierta var den första som begagnade den för boktryck.
Gjuteriet dref han dock endast till 1846, då det såldes till P. A.
Norstedt & Söner. 1840 anlade han äfven en tryckfärgfabrik,
hvilken dock snart nedlades.

Boktryckeriet — som först drefs i Nestii hus i Johannis gränd,
var 1833 i huset n:r 14 Stora Glasbruksgatan, från den 24 maj


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free