Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM: HENRIK FOUGT, KONGL. BOKTRYCKERIET.
tryckeri, sedan den af Oss i nåder blifvit pröfvad och gillad,
utfärda; kommandes Fougt, att, i den händelse han sina
skyldigheter icke vederbörligen uppfyller, af detta privilegium blifva
förlustig.» — Fru Fougt dog omkring år 1815.
Henrik Fougt kunde dock icke följa med sina konkurrenter;
1828 begagnade han endast 4 pressar, och var tryckeriet med
afseende härå det femte i ordningen. I febr. 1831 anhöll han
om förnyande af det 1811 erhållna privilegiet såsom kongl.
boktryckare, påvisande att hans moder, fader och morfader innehaft
befattningen omkring 100 år, och att det betydliga lagret af
författningar och allmänna handlingar tillhörde honom.
Hofkansleren uppdrager i sitt utlåtande häröfver följande
historik öfver kongl. boktryckeriet.
Det äldsta för kongl. boktryckeriet utfärdade privilegium
igenfinnes uti högstsalig Hans Maj:t konung Carl XI:s år 1687
utgifna förbud för alla andra, att trycka hvad som sub titulo
Majestatis eller annars för publik räkning utgafs. Kongl.
boktryckarens skyldighet var då, att af alla nyssbemälta allmänna
handlingar, hvartill papperet af kronan bestods eller honom
godtgjordes, trycka det för staten beböfliga antal exemplar, på egen
bekostnad, utan särskild betalning, hvaremot voro honom förunnade
följande förmåner: 1:0 lön på stat 20 dir s.m. samt sedermera
derjemte på extra stat 300 dlr; 2:0 fria husrum för sig och
tryckeriet i kronans hus på Norrbro; 3:0 frihet från kontributioner för
sig och arbetare.
År 1714 indrogs lönen, emot försäkran för kongl.
boktryckaren att icke allenast ensam få trycka, utan äfven ensam få till
allmänheten försälja hvad som för publik räkning af trycket
utgafs. Ar 1737 indrogos de fria husrummen emot en
hyresersättning af 600 dlr k.m., hvilken sistnämnda summa äfven
indrogs år 1766. Samma år indrogs äfven friheten för
kontributioner, och verkstaden belades med 200 dlrs bevillning. Af alla
de ursprungligen beviljade förmånerna återstod då ensamt den
utcslutande rättigheten att till enskilda försälja författnings-exemplar.
Men äfven denna blef, genom tid efter annan utkomna
författningssamlingar, t. ex. v. Stjernemans, Modées m. fl., hvilka gjorde sjelfva
författningarne mera umbärliga, så inskränkt, att deraf icke kunde
påräknas någon betydligare behållning. Sedan säledes denna enda
förmån ej mera gaf någon emot arbetet svarande ersättning,
begärde och erhöll kongl. boktryckaren särskild betalning för hvarje
ark, som till staten aflemnades, efter en lindrig taxa, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
