Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM: GEORG SCHEUTZ.
efter slutade studier i Upsala, 1803 i konungens kansli, der han
1810 blef protokollssekreterare och hvarifrån han samma år tog
afsked. Han började 1816 utgifva tidningen Anmärkaren, efter
1809 den svenska pressens första egentliga oppositionstidning,
och var derjemte humoristisk stilist och romanförfattare, såsom
sådan mest känd genom Uno von Trasenberg och Ottar Trallings
lefnadsmålning. Han dog på sin egendom Dalkarlshyttan vid
Lindesberg den 17 jan. 1835. Från febr. 1815 drefs tryckeriet
under namn af
Fr. CEbERBoRGH & C:0o, och under firma
ÖEDERBORUSKA BOKTRYCKERIFT öfvertogs tryckeriet den 1 okt.
1816 af auditör Georg Scheutz, som fortsatte under denna firma
till den 1 aug. 1820, men derefter dref det i eget namn,
GEorG Scurutz, i huset n:r 15 Norrtullsgatan. Scheutz var
född den 23 sept. 1785 i Jönköping, aflade i Lund juridisk examen
och tjenstgjorde några år dels i Göta hofrätt, dels såsom
tillförordnad domhafvande i olika orter. I slutet af 1812 bosatte
han sig i Stockholm, der han inträdde i konungens kansli och
en tid var anstäld såsom vice auditör vid Svea artilleriregemente.
Från 1818 egnade han sig hufvudsakligen åt litterär verksamhet.
Han var delegare i Anmärkaren och utgaf från 1820, tillsammaus
med Joh. Johansson, Argus, hvilken Scheutz, äfven sedan han
upphört med redaktörskapet, tryckte till 1836, då tidningen
upphörde. Scheutz var dessutom verksam på flera håll såsom
författare och öfversättare, samt skref från 1842 i Aftonbladet.
Hans håg för mekanisk sysselsättning bragte honom äfven till
åtskilliga försök inom boktryckeriets område; så t. ex. försökte
han att underlätta färgrifningen (färgen tillverkades den tiden
af boktryckarne sjelfva) genom att nedlägga färgen i en
cylinder och deruti ett jernklot, hvilket vid cylinderns kringvridning
skulle genom sin egen tyngd rifva färgen mot cylinderns väggar.
Färgens tjocklek och motstånd verkade dock att klotet vid
kringvridningen följde med ett stycke uppåt, och då det föll ned icke
på länge kunde bana sig väg genom färgen så att det nådde
väggen. Kringvridandet för hand var äfven tungt, hvarför en
sorts väderqvarnsutvexling försöktes; resultatet blef dock lika
litet tillfredsställande. Scheutz inventerade äfven »en valspress
med åtskilliga förändringar för boktryck, stentryck och
zinktryck», inrättad så att då arket var tryckt å ena sidan, »remmikan»
vände det för att tryckas på andra sidan; men arket kunde under
vändningen icke hållas nog stadigt, hvadan »registret» uteblef och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
