Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800. STRENGNÅS: WESTERLUND, BERGLUND. LINKÖPING: BJÖRN.
Konstförvandten C. P. WESTERLUND till slutet af år 1847, då
tryckeriet inköptes af
Domhkyrkosysslomannen CArRt OLoF BERGLUND, hvilken utgaf
Strengnäs Allehanda. Berglund var född i Längbro den 2 maj 1792,
blef student i Upsala 1816, preqtvigdes 1818 och blef
domkyrkosyssloman 1833; han dog den 3 juni 1858, hvarefter arfvingarne
fortsatte tidningen till 1860 års slut och tryckeriet t. o. m. 1861,
då det säldes, att tillträdas den 1 jan. 1862, till
Konstförvandten ANDERS GUSTAF LUNDBERG, som derifrån utgaf
Strengnäs Veckoblad t. o. m. 1878. ”Tryckeriet fortsättes.
C. P. WESTERLUND inköpte och hitflyttade 1857 Wahlströms
tryckeri i Arboga. Westerlund, som handlade med tryckerier
och hade sådana i flera städer, fortsatte här till 1880, då affären
öfvertogs af sonen Adolf Westerlund under firma WESTERLUNDSKA
BOKTRYCKERIET. Carl Peter Westerlund dog den 13 april 1881 i en
ålder af 70 år, 8 mån. och 27 dagar.
Linköping. DiorRIk GABRIEL BJÖRN (se sid. 252) var född i
Kristinehamn den 10 aug. 1757, tjenstgjorde någon tid som e. o.
kanslist i Stockholm, men ingick vid Stenborgs teatertrupp såsom
skådespelare och uppträdde till 1794, då han bosatte sig i
Linköping. Björn utvecklade en stor verksamhet såsom öfversättare
och bearbetare af teaterstycken, hvaraf han medhann öfver femtio.
Enligt kontrakt af den 24 febr. 1800 sälde Björn tryckeri och
gård för 7,700 rdr uti gångbart mynt till notarien i
Kammarkollegium Pehr Henrik Groth, och denne sålde, enligt kontrakt den
25 mars 1802, hälften af tryckeriet till notarien i Svea hofrätt Axel
Didrik Petre för 2,333 rdr 16 sk. riksgäldsmynt. På
Linköpingsbladet den 20 febr. 1802 utsattes första gången P. H. Groth som
boktryckare. Björn erhöll dock först den 4 maj 1802 Kongl.
nu, med afseende på boktryckarekonstens senaste sekularfest. 2. Tre falska åsigter
af boktryckarekonsten. 3. Den enda rätta synpunkten för historien i allmänhet.
4. Uppfinningen af boktryckarekonsten är en särdeles försynens skickelse. 5.
Boktryckarekonsten befordrar redan vid sin uppkomst Guds ära, men missbrukas ock
på ett menskligheten vanärande sätt. 6. Möjligheten deraf att boktryckarekonsten
är antydd i den heliga skrift, förnämligast i Uppenbarelseboken. 7. Engelen med
det eviga evangelium. 8. Den förenämnda, ett evigt evangeliom förkunnande,
engelens vinge. 9. Boktryckarekonsten är ett af Gud förordnadt medel till
befordrande af reformationen. 10. Boktryckarekonsten betraktad såsom en
medverkande orsak till uppkomsten af en ny epok i det skrifna Guds ords historia.
11. Boktryckarekonsten blifver genom missbruk ett medel till affall. 12. Lugnande
och tröstande slutbetraktelser. — Luther förklaras i boken vara den i
Uppenbarelse
boken 14: 6, 7 omtalade engeln, och »boktryckarekonsten är en af de vingar, på
hvilka engelu med det eviga evangelium sväfvar».
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
