- Project Runeberg -  Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 /
604

(1884) Author: Gustaf Klemming, Johan Gabriel Nordin - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.










BOKTRYCKERI-SOCIETETEN : REGLEMENTE.

I följd af detta cirkulär inkommo skrifvelser från flera ledamöter.
G. Ameen var af den åsigt, att man gjort ett af grundlagen såsom fritt
erkändt yrke till ett i högsta måtto skråmessigt, och han hade, efter att
i 5 år hafva varit delegare, likväl ännu icke förmått rätt fatta nyttan
eller nödvändigheten af hela denna, temligen kostsamma institution.
Fr. Berling i Lund och L. Blomdahl i Sundsvall föreslogo åtskilliga
förändringar. P. A. Huldberg i Falun ansåg »att hela ordningsstadgan
såsom helt och hållet öfverflödig måtte kasseras, och synes ingen annan
vara af bebofvet påkallad, synnerligen deraf att boktryckeriyrket är det
friaste i vårt land». D. Torssell i Vesterås ansåg det visserligen
tillräckligt att blott afgifva sin protest emot stadgan, helst någon stadga i
detta afseende icke tyckes vara af behofvet påkallad, men som denna
stadga syntes honom behäftad med de skråmessiga lyten, för hvilkas
undanrödjande den liberala pressen nu i flera år arbetat, ansåg han saken
fordra att gifva några skäl för sina åsigter. G. Wallencrona i Karlstad
förklarade att han för sitt boktryckeri icke antoge den af några bland
societetens ledamöter i hufvudstaden upprättade ordningsstadga, och
ämnade ej heller efterlefva annat reglemente än det som af Kongl. Maj:t,
i det nu gällandes ställe, kan i nåder blifva vederbörligen sanktioneradt.
A. P. Landin i Gefle protesterade emot hvarje societetens reglemente,
som i sina hufvudpunkter afviker från Kongl. Maj:ts nådiga fabriks- och
handtverksordning. Z. Heggström medgaf att man valt det för
ledamöternas kassa sämsta alternativet, då man beslöt sig för att formera
societet. Man kan sköta — och mången sköter — sitt tryckeri med
folk från gatan, utmönstrade gardister, afsigkomna konstförvandter af de
resenärers skara och sist en väldig hop med pojkar. Han genomgick de
anmärkningar som gjorts mot societeten och vederlade dem i ett längre
anförande. Dessutom uppstod angående denna sak en liflig
tidningspolemik, ganska naturlig för den vid denna tid i anledning af
»näringsfriheten» rådande förtjusningsfebern, hvilken naturligtvis såsom skråmessigt
stämplade hvarje om än så oskyldigt försök till öfverenskommelse mellan
ett yrkes utöfvare (se sid. 398).

Societeten uppdrog åt hrr V. F. Dalman och Isaac Marcus att
genomgå de inkomna skrifvelserna och sammanfatta en tablå öfver deri
gjorda anmärkningar. Denna tablå inlemnades den 29 sept. 1847, och
med stöd häraf utarbetade hrr C. Norstedt och Z. Heggström ett förslag
till ny redaktion af 1846 års stadga; vid sammankomsten den 9 febr.
1848 antogs ändtligen den ännu för Boktryckeri-societeten gällande
ordningsstadgan, så lydande:

»Ordningsstadga för Boktryckeri-societeten. Gillad och
antagen vid allmänt sammanträde i Stockholm den 22 april
1846. Med de vid societetens extra sammankomst, den 9
febr. 1848, antagna förändringar.

Boktryckeri-societeten är en frivillig förening mellan i Sverige
bosatte boktryckeri- och stilgjuteriegare, till gemensam fördel för så väl
arbetare som principaler, samt till befordrande af boktryckerikonstens
förkofran och utveckling.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svboktrhi/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free