Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERI-SOCIETETEN: TARIFFRÅGAN.
Vidare och efter det boktryckaren Sylvenius hört sig ur protokollet
föreläsas ... samt denne jemväl af hr ordföranden erhållit en lämplig
och allvarsam föreställning om oanständigheten och näsvisheten af sitt
uppförande, så gaf hr ordföranden till societetens notarie befallning att
ofvanberörde formulär till atbön föreläsa, hvilket äfven Sylvenius genast
och utan invändning efterstafvade på följande sätt: »Som jag A. J.
Sylvenius genom en otillbörlig påskrift å kallelselistan till
Boktryckerisocietetens sammankomst den 1 dennes, i stället för att med ett sedigt
och blygsamt uppförande söka göra mig förtjent af Kongl. Maj:ts mig
visade nåd, sjelf i minnet återfört de förbrytelser, för hvilka jag från
mina boktryckeri-privilegier varit rättvisligen skild, och jag, om
oanständigheten af mitt förhållande öfvertygad, erkänner och bekänner, det jag
derigenom lofl. Boktryckeri-societeten samt isynnerhet dess herr ordförande
förolämpat; så förklarar jag nu mig inför högädle herr kongl.
bibliotekarien och den lofl. societeten, det jag berörda mitt näsvisa förhållande
uppriktigt ångrar och afbeder, samt derjemte ödmjukast anhåller att
derföre erhålla högädle herr kongl. bibliotekariens och societetens gunstiga
och benägna tillgift och förlåtelse, hvilka jag genom framdeles hörsamhet
och anständighet skall efter yttersta förmåga bemöda mig att förtjena.» —
Och intog Sylvenius derefter, uppå hr ordförandens tillsägelse, sitt rum
ibland societetens ledamöter.
Bruket att komma för sent till societetens sammankomster synes
vara gammalt. Redan den 21 dec. 1808 anmärkte ordföranden »det han
med förundran och ledsnad sett den osed, som för flere af societetens
ledamöter blifvit en vana, att icke förr än långt efter den till
sammankomstens början utsatta tiden sig å samlingsrummet infinna; hvadan hr
ordföranden föreslog det något vite borde föreläggas den, som sig ej sist
inom en qvart efter den i kallelselistan utsatta timmen infunne». Detta
. bifölls och statuerades detta vite till en daler silfvermynt, som borde
utgöras med 16 sk. bko eller hälften emot det som i 1 art. 4 $ af kongl.
boktryckerireglementet för fullt uteblifvande stadgades.
Tariffrågan, som under senare tiden varit ett så framstående
diskussionsämne, var redan i början af 1800-talet i fråga. Inom societeten hemstälde
vid sammankomsten den 4 juli 1804 direktör Carlbohm skriftligen »om,
till mera ordnings vinnande, det icke vore angeläget, att alla boktryckare
här i Stockholm hädanefter, hvart år, uti societeten kommo öfverens och
reglerade en viss betalningsmetod för alla våra sättare- och
tryckaregesäller som beräkna, lämpad efter tid och omständigheter, billig så väl
för patronerna sjelfva, som ock för gesällerna, och att samma betalning
blefve ofelbart alldeles lika vid alla tryckerierna, samt att, när
öfverenskommelsen skett, den boktryckare, som ej fullgjorde samma
öfverenskommelse, utan gaf högre betalning till någon gesäll, än öfverenskommet
blifvit för beräkning, skulle han, derom öfverbevist, underkasta sig den
plikt till societetens kassa, som societeten torde komma att besluta; det
blefve ock ingen disput patroner och gesäller emellan om arbetenas
betalning, då priset derför var öfverenskommet och i alla tryckerier lika
för dem som beräkna....» Societeten uppsköt frågan till nästa
sammanträde, den 11 juli, då notarien Delén skriftligen anförde: »Ehuru få-årig
621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
