Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERI-SOCIETETEN : TARIFFRÅGAN.
kommelse, så vida vi icke skola tvingas att gifva våra tryckare vissa
penningar, hvilket ock har sina stora olägenheter.»
Direktör Carlbobm förklarade sig vara af enahanda tanke som fru
Fougt; dock förmente han, att den taxa, som nu komme att upprättas,
ej borde kullkasta de af honom med sina arbetare särskildt gjorda
muntliga öfverenskommelser om deras arbetslöner.
Vid senare öfverläggning om grunden för en dylik taxa ansåg
societeten lämpligast, att 500 fyrkanter borde blifva måttstocken för betalningen
af deras arbete, men som societetens ledamöter i fråga om beloppet af
en slik betalning voro af skiljaktiga tankar, så skreds till omröstning.
Notarien Delén yttrade, det 500 fyrkanter borde betalas med 3 sk. 6 rst.
Hr Nordström nämnde 3 sk., hrr Lindh, Carlbohm och A. J. Nordström
2 sk. 8 rst. samt hr Schiöström och fru Fougt 3 sk., allt banko.
F följd häraf, och sedan ordföranden, efter inhemtad upplysning
derom, att en flitig sättare, derest han erhölle 3 sk. banko för 500
fyrkanter, kunde förtjena 2 rdr 44 sk. banko i veckan, förklarat sig vara
ense med pluraliteten, blef societetens beslut, att för 500 fyrkanters
sättning af vanliga arbeten, utan märklig blandning af stilar, borde 3 sk.
banko betalas, hvarifrån således undantoges arbeten af svårare
beskaffenhet och så kallade vortheil-arbeten (se sid. 628), hvilka på särskild
öfverenskommelse måste bero.
Angående betalning för tryckningen, så öfverenskoms, att upplagor
af 500 ex. skulle betalas efter 16 sk. tusendet; upplagor af 1,000 till och
med 1,500 ex. efter 13 sk. 4 rst. för tusendet; men upplagor af 2,000
ex. och derutöfver efter 12 sk. för hvarje 1,000 afdrag. Vortheil-arbeten
skulle betalas efter 12 sk. för tusendet, dock så att svåra arbeten och
g. k. pass-arbeten icke inbegrepes under ofvannämnda pris, utan borde
på särskild öfverenskommelse bero.
Slutligen beslöt ock societeten, att hvarje gesäll borde undfå, i så
kallade messpenningar, 4 sk. på hvarje riksdaler, som han af sin patron
förtjent; äfvensom att för väntedagar borde honom betalas 10 sk. 8 rst.
banko om dagen, då han på intet sätt af patronen kunde sysselsättas; men
13 sk. 4 rst., då han med exemplars upptagande eller andra passande
göromäl, som likväl ej efter stycketal beräknas, blefve sysselsatt; men
att derest gesällen försummade sin patrons arbete, borde denne sistnämnde
af gesällen erhålla dubbelt för hvarje dag, eller 21 sk. 8 rst., dem
patronen egde att genast afdraga å gesällens arbetslön; kommandes dessutom,
så vida patronen en slik försummelse inför societeten åtalade, och
uppgaf den skada, som dymedelst blifvit tillfogad, med en sådan gesäll
att förfaras enligt boktryckeri-reglementets föreskrift; och borde alla
särskilda öfverenskommelser mellan boktryckeripatroner och deras
konstförvandter och gesäller, till förekommande af stridigheter, skriftligen
upprättas.
Den 9 jan. 1805 justerades och undertecknades skrifvelsen till
hofkansleren angående taxan, och direktör Carlbohm inlemnade ett skriftligt
anförande, deri han yrkade åtskilliga förändringar i densamma och
föreslog, att 2!/, sk. banko skulle betalas för hvar 500 fyrkanter i qvadrat,
vare sig med hvad stil och format som helst, undantagande likväl hebreiska,
grekiska, algebra, vidlyftiga linie-, siffer- och andra ovanliga arbeten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
