Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERI-SOCIETETEN: TARIFFRÅGAN.
Vid sammankomsten den 9 maj inlemnade hrr Carlbobm och J. P.
Lindh hvar sitt förslag till kontrakt, och beslöts att dessa förslag skulle
cirkulera till öfrige ledamöter. Den 15 maj inlemnade äfven fru Fougt
och hr Sohm förslag till kontrakt, hvarmed skulle förfaras på samma sätt.
Den 3 juli uppdrogs åt fru Fougt samt hrr J. P. Lindh och Sohm att
gemensamt författa ett formulär.
Den 11 juli tillkännagaf ordföranden att förslaget vore färdigt och
uppläste detsamma, och beslöts att det skulle med gesällerna
kommuniceras på det sätt, att ordföranden »till sig låter kalla föreståndarne för
konstförvandternas sjuk- och begrafningskassa, faktorn Sundström och
konstförvandten Hjelmerus, samt till dem aflemnar en afskrift af
förslaget, med antydan att derom lemna de öfriga gesällerna underrättelse
och sedermera vid nästa sammankomst hos societeten anmäla huruvida
något dervid varit å gesällernas sida att påminna.
Sundström och Hjelmerus tillkännagåfvo vid sammankomsten den 16
8. m. att konstförvandtskapet icke hade något emot förslaget till
kontraktet, »blott deri infördes något ord som utmärkte, att under
sättarelönerna ej inbegrepes den svårighet, som uppkommer för arbetaren, då
honom till sättning förelägges svåra manuskripter, eller han genom en
betydligare förändring i korrekturarket blifver hindrad i arbetet». Sedan
denna erinran blifvit efterkommen, åtog sig fru Fougt att trycka kontrakten.
Huru tryckningsprisen stälde sig senare, synes af ett par skrifvelser
från societeten till ledamöter i landsorten. Boktryckaren Edman i Upsala
anhöll i dec. 1808 om uppgift å de hos hans medbröder här i Stockholm
vanliga medelpris för tryckning af ett ark allt efter bruket af särskilda
stilar. Och beslöts att honom genom protokollsutdrag tillkännagifvas
skulle, det för 500 ex. af ett ark med ren tertia stil betalas här pr
medium 3 rdr 16 sk. bko, ett ark med ren mittel stil 4 rdr, ett ark ren
cicero stil utan noter 4 rdr 32 sk. och med noter 5 rdr 16 sk., samt ett
ark med blandade stilar, nämligen grekiska, hebreiska, matematiska tecken
0. 8. v., betalas tre gånger mera än med ren stil af samma kägel.
Genom skrifvelse af den 12 aug. 1836 anhöllo d. v. innehafvarne
af Akademiska boktryckeriet i Upsala hrr Leffler och Sebell att
societeten måtte meddela gångbara pris i Stockholm; synnerligen som den i
Upsala gällande taxan å diverse akademiskt tryck upprättats för cirka 30
år sedan, hvarför en billig förhöjning vore önskvärd. Vid cirkulerandet
af denna skrifvelse påtecknade hr S. Rumstedt följande pris för första
1,000 exemplar: qvartformat: cicero ant. utan noter 9 rdr, med corpus
noter 10 rdr, med corpus noter och stilblandning (hvaribland äfven
grekiska m. m.) 12 rdr; corpus ant. utan noter 10 rdr, med petit noter
11 rdr, med petit noter och blandad stil 13 rdr; oktavformat: cicero
utan noter 9I rdr 24 sk., med corpus noter 10 rdr 24 sk., med noter
och blandad stil 12 rdr 24 sk.; corpus utan noter 10 rdr 24 sk., med
petit noter 12 rdr 24 sk., med noter och blandad stil 14 rdr 24 sk.,
allt banko. Detta funno societetens öfrige ledamöter ganska billigt och
anmärktes att priset för 500 ex. blifver ännu billigare, enär vanliga priset
för öfvertryck pr ris vore 1 rdr 32 sk. å 2 rdr bko.
Sättningsprisen beräknades senare i allmänhet efter 18 sk. pr 1,000
fyrkanter, hvilket pris längre fram på några ställen ökades till 20 sk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
