Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERI-SOCIETETEN : LÄRLINGSFRÅGAN.
i tillstånd att uti allt hvad på societetens åtgärd ankomme framdeles
kunna utan författningarnes förnärmande villfara herr Carlbohms önskan,
stannade societeten i det beslut, att samtlige i riket varande boktryckare
skulle ofördröjligen genom cirkulär antydas innan nästinstundande februari
månads slut, vid fem riksdalers vite, hvar för sitt boktryckeri till
societeten insända fullständiga förteckningar öfver så väl hvars och ens
uppstående och i gång varande pressar, som öfyer alla på hvarje tryckeri
arbetande gesäller och lärlingar med hvars och ens för- och tillnamn,
om gesällerna äro sättare eller tryckare och hvilketdera yrket lärlingarne
öfva; jemte dagen, då icke allenast konstförvandternas gesällbref,
profgesällernas utskrifnings- och lärlingarnes inskrifningsbevis finnas vara
utfärdade; utan äfven hvarje lärlings ålder, samt på huru lång tid han
inskrifven blifvit, jemte tiden då dess läroår till ända gå; hvarvid det
vid enahanda vite skulle åligga hvarje boktryckeri-idkare att med
vederbörande mantalsskrifvares a förteckningen skrifna intygande styrka
uppgifternas riktighet; hvarförutan förteckningarne icke såsom giltiga komma
att anses; kunnandes societeten innan dessa förteckningar inkommit,
öfver direktören Carlbohms förnyade begäran sig icke vidare utlåta än
redan skett.
Något resultat häraf synes ej i protokollen.
Året derpå anhöll äfven boktryckaren Holmberg att, som till 3:nce
pressar å hans boktryckeri ingen gosse funnes, en sådan måtte af de på
andra tryckerier öfvertaliga honom tilldelas. Det upplystes att herrar
Nordström och Marquard hvardera egde en gosse utöfver det tillåtna
antalet, men som de ieke då kunde komma öfverens om hvilken som
skulle afstås, uppsköts saken, under förhoppning att den i godo kunde
afgöras.
Man försökte äfven minska arbetskrafterna genom att motarbeta
inflyttning af arbetare från landsorten. Så anförde konstförvandten
Bergström den 1 dec. 1802 bland annat klagomål öfver, att »så väl han som
flere hans kamrater voro utan arbete och förtjenst, hvarigenom de, oaktadt
bästa vilja att med den konst de lärt ärligen sig försörja, funno sig
försatte i den bistra belägenhet att af köld, hunger och nakenhet förgås».
Bland orsakerna härtill ansåg han att lärlingar kommo hit från
landsorterna och finge arbete »till de ordentliga konstförvandternas förfång
och skada» och anförde särskildt som exempel härpå, att herr Lindh i
sitt tryckeri såsom gesäll antagit en ifrån boktryckeriet i Jönköping
ankommen lärling vid namn Deirich.
Herr Lindh medgaf att detta egde sin riktighet, »men då D. företett
dess läropatrons, boktryckaren i Jönköping Marquards betyg, att D. af
honom blifvit utur läran lösgifven och förafskedad, hade L. icke funnit
betänkligt att honom såsom profgesäll antaga».
Boktryckeri-ombudsmannen godkände dock icke dessa skäl, utan
yrkade »det mätte lärlingen Deirich till dess läropatron åter förpassas,
till rättande af flera i anseende till samma lärling förelupna
oordentligheter». Societeten ansåg den af ombudsmannen yrkade utväg nog sträng
och för Deirich medförande betydliga olägenheter, men då $n i
reglementet ej var nog tydlig, beslöts att underställa målet hofkanslerens
högt upplysta bepröfvande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
