Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERI-8OCIETETEN: LÅRLINGSFRÅGAN.
Hofkansleren svarade: ...»Underrättad att ständiga bruket i
societeten varit enligt med societetens nu yttrade tanke, att det nämligen är
med ordning mest öfverensstämmande, att en urlärling sin proftid hos
sin läropatron använder, finner jag denna uttydning af ofvannämnda $$
så mycket mera naturlig, som profåret verkligen utgör en del af
lärotiden, under hvilken den föregående 4 $ förbjuder att öfvergifva sin
patron, och dessutom ingen anledning är, att med den i 5 $ trenne gånger
nämnde patron skulle förstås flere personer, eller någon annan än
läropatronen».
Den 27 jan. 1803 fullföljde Ekmansson saken, under åberopande af
detta hofkanslerens yttrande. Lindh vidhöll hvad han förut yttrat och
tillade att han under Deirichs arbetstid honom till nödiga behof
förskjutit så mycket penningar, att denne, utom det han erhållit
öfverenskommen betalning för sitt arbete, likväl vore skyldig L. omkring 30 rdr,
hvarför ock L. förmente, det han icke vore pligtig att D. ifrån sig lösgifva,
innan denne sin skuld afarbetat.
Detta ville hr Ekmansson icke bestrida, men ansåg det ej höra till
societetens pröfning i denna sak, utan borde L., som i olaglig ordning
emottagit och hos sig i arbete qvarhållit D., för följderna deraf skylla sig
sjelf, som sig ej bättre föresett. Ombudsmannen hade föranstaltat att D.
var i förmaket tillstädes och, förekallad, uppgaf han sig vara 22 år gammal,
att han såsom tryckare utstått sina läroår hos hr Marquard i Jönköping;
att han af okunnighet och utan att vara af societeten till profgesäll
utskrifven emottagit sitt afsked och derefter begifvit sig till Stockholm, der
. han någon tid arbetat hos hr Lindh; men att han, nu upplyst om sitt
misstag, vore villig att till sitt läroställe återvända, och uppgaf att dagen
derpå tillfälle vore att med en resande få fri skjuts till Jönköping, i
händelse societeten, med benäget afseende derå, att han i brist af penningar
denna resa framdeles icke kunde företaga, ville sådant tillåta.
Deirich erkände att han väl af hr Lindh undfått dels ett guldur, det
han uppviste, och hvilket i värde blifvit honom till 25 rdr påfördt, dels
ock penningar; men att han likväl genom arbete och väntning godtgjort
L., så att någon betydlig skuld ej vore öfrig; öfver hvilket D. ock nu
företedde en räkning, med anmälan, det han nu vore färdig att till L.,
emot undfående af de honom i thy fall tillkommande kontanta penningar,
återställa uret. Härpå ville L. dock icke ingå. Sedan parterna afträdt,
tog societeten målet i öfvervägande och beslöt »... ålägga lärlingen Deirich
att genast begifva sig till sin läropatron, och derstädes, efter det han i
vederbörlig ordning blifvit af societeten till profgesäll utskrifven, profåret
utstå; och vill societeten, i händelse boktryckaren Lindh skulle vägra
att förse Deirich med behörigt bevis deröfver att han under resan i rätta
ärender stadd är, sjelf meddela Deirich ett slikt bevis.... Boktryckaren
Lindh likväl icke härigenom betaget att på sätt som vederbör utföra sin
talan rörande den skuld, hvarför han förmenar lärlingen Deirich hos
honom häfta.»
L. nekade att utgifva något betyg, hvarföre D. tillsades att före
afresan infinna sig hos societetens notarie för att erhålla vederbörligt bevis
genom utdrag af societetens protokoll; och som L. ämnade besvära sig
öfver detta beslut och sade sig ämna låta förbjuda resan, förständigade
633
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
