Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
af kumulativa komplex af storleksanlag, hvilka komplex äro
oberoende af hvarandra i skilda organ. Först då alla sammanträffa i
en högre kumulation få vi en fullständigt utpräglad O. gigas, under
det att vi, om r/fV/os-karaktärerna uppträda endast i en lägre
kumulation, få en mellanform mellan O. gigas och O. Lamarckiana, och
om gwjas-karaktär uppträder endast i ett bestämdt organ, fortfarande
ha en O. Lamarckiana med t. ex. ovanligt stora blommor eller
ovanligt tjock stjälk, men f. ö. af Lamarckiana-habilus och i en
större kultur omöjlig att skilja från denna. En fullt utpräglad
O. gigas skulle således innehålla t. ex. egenskapskomplexen A}A2
A^ijI^BgCjCjCj1), under det att en gradationsform skulle vara
t. ex. AjBjBjCj. En form, som vore t. ex. AjA2A3, skulle ej
uppmärksammas med afseende på sin partiella gigas-natur.
För ett dylikt antagande talar också den omständigheten, att O.
gigas med stamarten synes bilda en konstant bastard i alla
följan-jande generationer. Detta förhållande inträffar just vid korsning
af former, skilda genom ett antal kvantitativa egenskaper, emedan
klyfningen då blir komplicerad och ger ett så öfvervägande antal af
intermediära kombinationer, att man endast vid ett mycket stort
individantal erhåller de kombinationer, som närma sig
föräldra-typerna. En dylik bastard kan därför lätt ge intryck af konstant
intermediär.
Såväl gigas-typens hastiga uppträdande (då alla erforderliga
kumulationskomplex tillfälligtvis sammanträffa) och gradationsformers
förekomst (då kumulationen inom hvarje egenskapskomplex är lägre) som
artens långsamma upplösning vid bastardering (på grund af
komplicerad klyfning af kvantitativa egenskaper) få genom de anförda
synpunkterna sin förklaring.
Jag omnämnde, att de Vries’ O. gigas är synnerligen variabel.
Detta gäller såväl rosetterna som den utbildade växten.
Variationen är så stor och rik, att man vid iakttagelse af en större
kultur rent af tycker sig stå inför en mycket polymorf art med rent
regellös variation, och denna är ej endast kvantitativ, utan äfven
rent habituellt väl utpräglade variationsformer bildas. Vid närmare
granskning af dessa variabilitetstyper fann jag emellertid, att vissa
af dem innehöllo mycket utpräglade egenskaper af vissa andra af
O. Lamarckianas mutanter, kombinerade med gigas-typen. Således
fann jag former, som skulle betecknas som dubbelmutanter gigas-
’) A, Aa A;i äro således kumulativa egenskaper som yttra sig i ett bestämdt organ,
B,B,B3 i ett annat och Å1 ger svagare utpräglad gipas-karaktär än A,A2 o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
