- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 7. 1913 /
85

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

UR LITTERATUREN



*



Hannig, E. Untersuchungen über die Verteilung des
osmotischen Drucks in der Pflanze in Hinsicht auf die Wasserleitung
.
Ber. d. deutsch. Bot. Ges. Bd. XXX, 1912. H. 4.

Benner, O. Experimentelle Beiträge zur Kenntnis der
Wasserbewegung
. Flora 103, 1911. H. 3.

För att förklara den s. k. transpirationsströmmen hos växterna ha
många teorier uppställts. Godlewski uttalade 1884 den åsikten, att det
är de lefvande parenkymcellerna i veden, som pumpa upp vattnet i
stammen genom en periodisk förändring i permeabiliteten hos de osmotiska
membranerna. Sedan dess ha många andra teorier framkommit, som
anse, att de lefvande cellerna spela största rollen vid vattnets
uppdrifvande. Gent emot dessa »vitalteorier» stå de, som söka finna
transpirationsströmmens förklaring i de fysiska egenskaperna hos ledningsbanorna
och hos vattnet själft. Den teori, som på senaste tid fått de flesta
anhängarna, är Dixon’s kohäsionsteori, senast å nyo framställd i Progressus
Bei Botanicae 1910.

Dixon anser, att vattnet i kärlen hänger där på grund af sin kohäsion
och adhesionen vid kärlens väggar. Den sugande kraften finns hos de
kapillarkrafter, som vid transpirationen blifva verksamma i de
vattenafgifvande membranerna. De transpirerande cellernas osmotiska tryck
tillmäter han en alldeles underordnad betydelse.

Föreliggande afhandlingar äro resultaten af viktiga experimentella
undersökningar i denna fråga. Renner har lyckats mäta den kraft, hvarmed
vattnet uppdrifves i stammen, och Hannig har undersökt det osmotiska
trycket i olika delar af växten. Renner anser, att resultaten af hans
försök stå i full öfverensstämmelse med Dixon’s kohäsionsteori. I fråga
om den roll, som det osmotiska trycket spelar, ha dock båda författarne
kommit till åsikter, som afvika från Dixon’s.

Renner har först studerat regleringen af vattenupptagandet vid
plötsligt undertryckt eller plötsligt ökad transpiration. — Den apparat, han
användt vid alla sina experiment, har varit en särskildt konstruerad
potometer. — I transpirerande blad sker alltid regleringen mycket
långsamt. De fortfara att suga upp vatten länge, sedan transpirationen
undertryckts. I dessa blad finns alltså alltid ett mättningsdeficit. Särskildt
stort är detta hos blad och grenar, som nyss afskurits från friska, rotade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Apr 12 22:52:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svbotan/7/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free