- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 7. 1913 /
266

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266

En nordostlig invandring är för dem jn på grund af deras saknad
i norra Skandinavien oantaglig. Det återstår således att väga
möjligheterna för deras norska mecklenburgo-glaciala existens eller
sen-glaciala sydliga invandring. Hvad först beträffar sådana subalpina
arter som Campanula bcirbata, Gentiana purpurea och Ranunculus
aconilifolius, så synes det föga antagligt, att de förmått öfverlefva
en nedisning. Tvärtom är det mycket sannolikt, att dessa arter äro
verkliga senglaciala sydliga invandrare. Äfven Kobresia caricina
synes vara af denna typ, något som äfven den isolerade
förekomsten af densamma på Veslefjeld i Telemarken talar för (se kartan).
Pedicularis Oederi, som ju i det stora bela har en likartad
utbredning som den föregående (se kartan), torde likaledes höra hit.
Nödvändigheten af åtminstone vissa af dessa till den sydliga gruppen
hörande arters invandring från söder torde vara otvifvelaktig. För
Pedicularis Oederi och kanske äfven Kobresia caricina kunde, i likhet
ined hvad som sades om de nordöstliga cirkumpolära arterna,
visserligen på grund af deras mera högalpina natur äfven en norsk
mecklen-burgoglacial förekomst vara möjlig. Den alpina gruppen i
Skandinavien omfattar endast 3 arter; af dessa äro två, Campanula
bar-bala och Ranunculus aconitifolius, sydliga, den tredje, Euphrasia
salis-burgensis torde väl höra till den ubikvisita gruppen. Den företer
emellertid, efter hvad som för närvarande är kändt, en högst
egendomlig utbredning, och det är väl antagligast, att den ingått i den
norska mecklenburgo-glaciala fioran. Det är emellertid rätt
märkligt, att såväl Campanula barbata som Ranunculus aconitifolius
tillhöra den sydliga gruppen af skandinaviska fjällväxter. Bägge äro
ju af subalpin natur och torde således äfven under den postglaciala
värmetiden haft stora möjligheter till spridning. Särskildt är delta
fallet med Ranunculus aconitifolius, som numera med framgång odlas
i trädgårdar längs hela Norges kust ända upp till Hammerfest.
Detta faktum, att de enda representanterna för den rent alpina gruppen
(gäller äfven för den västarktisk-alpina) af sydliga senglacicda
invandrare ej lyckats utbreda sig öfver hela den skandinaviska bergskedjan,
synes föga öfverensstämma med det ofta framkastade påståendet, att
den väsentliga invandringsvägen för de skandinaviska fjällväxterna
varit den sydliga. (Jfr G. Andersson och S. Binger 1912).
Tvärtom förefaller det troligt, att den nordostliga invandringsvägen varit
den mest betydande. För detta antagande talar äfven den
nordöstliga gruppens artantal (18), jämfördt med den sydligas (7),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:01:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/7/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free