Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
existens. När isen i senglacial tid afsmälte, voro dessa växter
inslängda inom sina resp. områden, under det att de från såväl
nordost som söder kommande växterna liade möjlighet att längs hela
iskanten sprida sig. Måhända försvårade äfven de bicentriska
arternas högalpina karaktär en större spridning. Åtminstone en af
dem har dock spridt sig långt i söder, nämligen den nvss nämnda
Cerastium Edmonstonii. Att Pinguicula alpina-gruppens växter tillhört
den norska mecklenburgiska floran är naturligtvis icke omöjligt, ehuru
belägg för ett dylikt antagande saknas. Men att de, oafsedt denna
eventualitet, invandrat både från nordöst och söder torde vara rätt
säkert. Den skarpa skillnaden mellan dessa växter och de bicentriska
ligger sålunda icke sä mycket i olikheterna i deras nuvarande
utbredning utan fastmer däri, att de bicentriska arterna äro norska
mecklen-burgo-glaciala öfvervintrare, ander det att Pinguicula alpina-gruppen
— ehuru kanske delvis äfven tillhörande denna floret — invandrat i
senglacial tid.
Det är svårt att afgöra, om växter af Pinguicula alpina-typ
någonsin varit utbredda öfver bela den skandinaviska fjällkedjan,
eller 0111 deras utbredningsområden aldrig varit förenade. Troligast
är emellertid, att, då i denna grupp endast cirkumpolära och
cir-kumpolär-alpina arter äro representerade1), de haft ett
utbredningsområde, som motsvarar de rent ubikvisita arternas, och att den
lucka, som nu förefinnes i deras utbredning, är ett resultat af den
postglaciala värmetidens förintande inverkan på fjällväxterna i den
skandinaviska bergskedjans lägsta delar.
Att denna postglaciala värmetid haft en stark inverkan på
fjällväxternas spridning är otvifvelaktigt, och äfvenledes är det tydligt,
att resultaten af dess förskjutande af regionsgränserna, i hvad som
gäller fjällväxterna, ännu ej utjämnats, trots den suballantiska
klimatförsämringen. En tendens af växter af såväl Pinguicula
alpinatyp som nordöstliga (t. ex. Braija alpina) och sydliga arter (t. ex.
Pedicularis Oederi) att intränga i de på fjällväxter fattiga
områdena i våra lägsta fjälltrakter gör sig tydligen fortfarande
gällande.
För fullständighetens skull skall här äfven upptagas en
fjällväxt (Juncus castaneus), som visar en från de öfriga fullkomligt
afvikande utbredning. Genom sin utomskandinaviska utbredning visar
’) Cerastium Edmonstonii är visserligen västarktiskt, men som flera gånger anförts,
visar den så mycket gemensamt med de bicentriska arterna, att starka skäl finnas
att räkna den til) dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
