Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
vid Trelleborgs hamn. Den egentliga strandformen, som habituellt är
väl skild från hufvudtypen, har glesare, fågrenig vippa, vanligen
ljusgröna småax med utdragna, i spetsen afrundade, eller något tillspetsade
blomfjäll. I regel är denna strandform kraftigt utvecklad och 20—30 cm.
hög, men förekommer äfven i små, 5—15 cm. höga individ, som
fullständigt öfverensstämma med v. pulvinata (Fr.) enligt exemplar i Herb.
Norm. f. 5, n. 90. Då emellertid ingen skarp gräns kan uppdragas
mellan de mera småväxta och de väl utbildade exemplaren af strandformen,
har jag (på etiketterna till de exemplar, som förvaras i Riksmuseets
samlingar) föreslagit såsom namn på denna form v. pulvinata (Fr.) sensu
lat. och inbegriper då häri äfven storväxta exemplar af ifrågavarande
strandform.
A. distans X suecica. Förekommer här och där på strandängarna
inom området; exemplar äro insamlade på västkusten vid Eskilstorp
(juni 1910) och på sydkusten vid Fågelviks strandängar (nära Trelleborg),
där den förekommer rikligt bland stamarterna (juli 1910 och augusti 1913).
A. suecica. Rikligt förekommande på dyiga strandängar vid
Fågelvik, där Albäcken flyter ut i Östersjön; den växer här i själfva
vattenlinjen samt ute i vattnet bland Scirpus Tabernaemontani och Sc.
mari-timus; den går här längre ut än någon annan Alropis. — Beträffande
den omtvistade nomenklaturen för denna art, som i sin typiska form är
väl skild från A. distans, torde A. suecica Holmb. tills vidare vara att anse
som det riktiga namnet. Utgående från den förutsättningen, att Festuca
capitlaris Liljebl. verkligen vore fullt identisk med A. suecica (som
uppgifves i Holmbergs beskrifning af arten i Botan. Notiser 1908 s. 245),
vore artnamnet Atropis capitlaris (Liljebl.) Schur utan tvifvel riktigast,
enligt E. L. Ekmans utförliga motivering i Botan. Notiser 1913 (s. 193).
Det torde emellertid vara tvifvelaktigt, om Liljeblads Festuca capitlaris
är identisk med A. suecica, och under sådana förhållanden måste det
senare namnet tills vidare bibehållas.
A. baltica. Förekommer spridd här och där på strandområdet;
insamlad (juni 1910) vid Limhamns strandängar samt (juni 1912) på
sydkusten vid Fågelvik. Exemplaren öfverensstämma fullständigt med
Riksmuseets af K. F. Dusén insamlade herbarieexemplar från Småland:
Kalmar och Öland: Borgholm, hvilka af C. J. Lindeberg bestämts till
A. baltica f. vegetior.
A. Dusenii. Anträffad i enstaka exemplar på sydkusten vid
Fågelvik, där den förekommer på dyiga strandängar nära Albäckens utlopp
(insamlad juni 1912). Exemplaren öfverensstämma till alla detaljer
(småaxens byggnad o. s. v.) med Riksmuseets af K. F. Düsén insamlade ex.
från Öland: »Torslunda s:n, Färjestaden vid hafvet, söder om hamnen»,
som af C. J. Lindeberg bestämts till A. Dusenii »f. optima». Denna
Atropis, som förut ej anmärkts från Skåne, intar med afseende på sina
morfologiska karaktärer en mellanställning mellan A. baltica och A. suecica
och torde väl få anses som en hybrid mellan dessa arter. Huruvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
