Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
sammanhang kan erinras om det norska older, hvilket egentligen
hetyder »al» (Blytt), men i de många ortnamnen på
Older-(Older-bakken, Olderdalen, Olderelven, Olderfjord, Oldernes, Olderskogen,
Oldervik och Oldra), som förekomma i Tromsö amt, af Rygh tydda
såsom kommande af trädslaget »older», måste hafva betecknat gråal,
alldenstund Ahuis glutinosa enligt Blytt icke gar längre norrut än
till Værdalen (63°45’ n. br.) i Trondhjems stift.
I folkmedicinen och äfven på apoteken användas delar af
brakveden, Rhamnus frangula. Huruvida man skall härleda namnen
Brakarebol och Brakelö från denna växt, synes osäkert. I)et
ursprungliga namnet på växten lär vara brakal, men i Finland
betyder brakel (samma ord) snår och ris i allmänhet. (Ortnamnen i
Älvsborgs län, D. XV, sid. 50 och I). XVI, sid. 66). Den finländska
betydelsen kan möjligen till sin uppkomst vara af yngre datum.
Egendomligt nog ha ortnamnsforskarna visat en viss motvilja mot
att härleda ett namn sådant som Häggsjön från trädnamnet »hägg».
I stället vill man pà de tre ställen i Ortnamnskommitténs hittills
utkomna publikationer, där det förekommer, hellre förklara del af
en adjektivform håg vid sidan af håg, »hög». Vid Häggsjön i
Upp-härads socken af Flundre härad ligger en gård, Häggsjöryr, hvilket
namn sedan 1877 skrifvits Högsjöryr. För Häggån i Toarps socken
af As härad föreslår man dock ett ursprung frän trädnamnet
(Ortnamnen i Älvsborgs län, I). XIV, sid. 226). Sahlgren har ägnat
dessa namn en noggrann undersökning och därvid framhållit ännu
en lösning, nämligen af hågge, »hage», som han funnit i närkiska
dialekter (Sahlgren 1912: a, sid. 58). Han hänvisar också till
namnet Häggesås (förr Häggårdsås), som kan förutsätta ett
konstrueradt ord, håggård, »gärdesgård», »inhägnad». För lekmannen
kan det emellertid synas underligt, om just häggen, som dock är
ett träd, hvilket af allmogen högt skattas på grund af dess vackra
blomsterskrud om försommaren, skulle blifvit alldeles förbigånget
af dem, som gifvit våra orter namn. I detta sammanhang kan
förtjäna påpekas, att af Ortnamnskommittén alla namn på Björn-
an-lagas komma af mansnamnet Björn, icke af djuret björn, under del
alla namn på t. ex. Bjur- härledas af djurnamnet biur, »bäfver».
Att namn sådana som Bokeskogen och Bokhult komma af
Iriid-namnet »bok», är naturligtvis intet tvifvel underkastadt.
Besynnerliga synas oss däremot namnen Hester, Hestra, Dalhestra, Kärrhester
och Hestrahult. Dialektordet hester betyder emellertid i nutiden
»beteshage» oc.h har i fornsvenskan betydt »skog», ursprungligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
