Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Dalsland). Äfven en del norska ortnamn anföras i detta
sammanhang: Barlindbotn, Barlindbrekke, Barlinddalen, Barlindbraaten,
Barlindos. Bi.ytt har för Taxus baccata det norska namnet
»barlind».
I första häftet af den nystartade tidskriften »Namn och Bygd»
förekommer en mycket intressant uppsats af Oskar Lundberg,
behandlande ortnamnet Vrinnevi (fordom Wrindawi). Gården med
detta namn ligger strax söder om Norrköping. Ändelsen -vi
betecknar som bekant en kultplats. Återstod så att förklara den
första sammansättningsleden. Lundberg sammanställer den med
det från den fornvästnordiska mytologien bekanta gudinnenamnet
Rindr eller Iiiiula, hvilket på östnordiskt område borde heta Vrind.
I gottlandsmålet linnes ett växtnamn, rind, som betecknar såväl
murgrönan, Hedera helix,som mattlummern, Lycopodium clavatum,och
hvilket ord Lundberg kombinerar med verbet »vrida», en härledning
som författaren stöder med bevis från andra indogermanska språk.
I uppsatsen påpekas vidare, att murgrönan haft en religiös och
rituell betydelse hos många folk, alltifrån grekernas Dionysos, hvars
staf var murgrönsprydd, till den nordeuropeiska fruktbarhetskulten,
från hvilken ännu i våra dagar en del drag lefva kvar i tyska och
engelska folkseder, och där just murgrönan spelar en viktig roll.
I anslutning till en föregående tolkning af gudinnenamnet Härn
(Lundberg 1911), såsom betecknande en gudinna, gjord af lin, får
författaren Hind att betyda en gudinna, gjord af den heliga, evigt
grönskande murgrönan. I likhet med misteln och buxbomen har
murgrönan just på grund af sin egenskap att ej fälla bladen under
den kallare årstiden nått en ställning som helig växt, bärande
oför-gänglighetens prägel. Af allt detta drager författaren den slutsatsen,
att Vrinnevi en gång varit ett säte för murgrönsgudinnans kult, och
att växten med all säkerhet då lefvat i trakten, ehuru den nu
saknas där. — I detta sammanhang kan förtjäna påpekas, att Läffler
efter en utförlig och allsidig utredning kommit till det resultat, att
det stora, underliga, för öfrigt okända träd, som enligt Adam af
Bremen (eller rättare en af hans skoliaster) skulle funnits vid del
stora hednatämplet vid Gamla Uppsala, måsle hafva varit en väldig,
såsom relikt kvarlefvande idegran.
Namnet Tiveden vill Noreen (1911) förklara ur ordet »tibast».
Daphne mezereum, ej såsom hittills skett ur gudanamnet Tyr. Tihasl
skulle ursprungligen vara barken af växten tived (namnet bildadt i
analogi med »benved», »brakved»). Möjligen kan på detta sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
