Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
sis. Å andra sidan betecknar »fuglefrø» i Köpenhamn Phalaris
canariensis, på Själland och Falster Brassica campestris ocli Sinapis
arvensis samt i Norge Polggonum avicnlare.
Under dylika förhållanden måste man ställa sig tveksam rörande
den exakta tolkningen af sådana namn som Skräppesjön,
Skräppe-tjärn, Strättsjön (»strätta» i Västergötland ibl. benämning på
Angelica silvestris), Porssjön, Porseviken, Porstjärnet, Mörteberget
(möjligen af »mjödört», Spiræa Ulmaria, i västgötadial. »mörtegräs») och
Myskebacken, för hvars tolkning Ortnamnskommittén föreslår
An-tlioxanlliuin odoralum eller Asperula odorato; jag skulle vilja tillägga
Hierochloa odorata, som äfven i trakter, där den förekommer mycket
sällsynt, är föremål för allmogens uppmärksamhet. Namnet
Vädd-åkra (Humla socken, Redvägs härad) kommer tämligen säkert af
växtnamnet »vädd», men om härmed menats Tricbera arvensis etter
Succisa pratensis eller möjligen ännu någon annan art måste lämnas
oafgjordt (Ortnamnen i Älvsborgs län, D. X. sid. 88).
En del ortnamn äro sammansatta, icke ined växtnamnet själft
utan med någon — företrädesvis nyttig — del af en växt, eller med
hänsyn till växtens praktiska användning. Vi kunna således
härleda Nåtared, Nötekulla och Nölegärde af en gammal gen. sing, af
»nöt»: nota, (ngta), nöta. Akernebräckan kommer af akarn, »ållon»
och bräcka, »backe». Näfverdraget betyder väl ett ställe, där man
för något ändamål tagit näfver; fallet är möjligen ej så enkelt, som
det ser ut: i vissa trakter torde trädens bark i allmänhet betecknas
med termen »näfver», så i Västerdalarna, där man talar om
grän-nävra, »grannäfver», o. s. v. Bästeviken och Rastholmarna komma
troligen af (lind-)/>as/. Korvtakan kan beteckna ett ställe, där man
hämtat material för korgflätning, och bör i så fall sammanföras
med Vide-namnen.
Ju äldre ett namn är, desto mera har det naturligtvis förändrat
sin ursprungliga form. Ortnamnsforskaren kan emellertid ofta
genom att studera de äldre skrifsätten komma underfund med den
verkliga tydningen. Namnet Linneskog härledes således ur »ljung»
i en gammal biform, som äfven lär uppträda i ordet Linköping,
däremot ej ur »lind», ehuru ordet en gång skrifvits Lindeskog
(Ortnamnen i Älvsborgs län, D. X. sid. 179). Töllsjön kan genoin en
rad härledningar återföras på det isländska ordet thöllr, »fura»,
»träd» o. s. v. Limtjärn kommer af »lind», som i dialekten heter
»lim». Bjarke (härad i Västergötland) är möjligen en gammal
genitiv biarka[r) af björk. Asjö har antagligen sammandragits af Asksjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
